Alliansen med Putins Ryssland får inte misslyckas för Xi Jinping. För då riskerar Kinas ledare ett sämre utgångsläge för att göra det han helst vill: inta Taiwan och införliva ön med fastlandet och Folkrepubliken Kina.

I artikelserien ”Den nya spelplanen” har Teknik & Säkerhetsforum under de senaste veckorna djupintervjuat tre försvarsexperter – med bakgrund från FMV, Försvarshögskolan respektive Svenskt Näringsliv – om hur den svenska försvarsindustrin påverkas av kriget i Ukraina, upprustningen och Natomedlemskap. Här följer ett sammandrag av de tidigare publicerade artiklarna.

Måndagen den 17 april presenterade regeringen sin vårändringsbudget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) gav på presskonferensen under måndag morgon bistra besked ”Det är en tuff tid.” Men något som regeringen valt att ge ytterligare pengar är poster som berör försvar och beredskap. ”Vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget”, säger Pål Jonson, försvarsminister (M).

Satelliter, spaning och samverkan står i centrum när Försvarsmakten bygger upp förmåga för att agera i rymddomänen. Med en särskild rymdchef tillsatt sedan ungefär ett år tillbaka satsar Sverige nu på att öka sina kunskaper om vem som övervakar landet från rymden och hur. Men också på att höja den egna förmågan att använda rymden för att hämta information om omvärlden – på sikt kanske med hjälp av egna militära satelliter.

Stödet till Ukraina är nödvändigt men vi måste vara medvetna om att det riskerar att gröpa ur Sveriges försvarsförmåga. Ökade anslag till försvaret kommer därför att behövas samtidigt som staten tvingas göra prioriteringar. Det säger Johan Sjöberg, försvars- och säkerhetspolitisk expert på Svenskt Näringsliv, i den andra delen och fortsättningen av intervjun i artikelserien ”Den nya spelplanen”.