.jpg.iCev-rvSMWATAA.br4BEPpob6.jpg)
Anslag till försvarets tillväxt och anpassningar inför Nato i vårändringsbudgeten
Måndagen den 17 april presenterade regeringen sin vårändringsbudget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) gav på presskonferensen under måndag morgon bistra besked ”Det är en tuff tid.” Men något som regeringen valt att ge ytterligare pengar är poster som berör försvar och beredskap. ”Vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget”, säger Pål Jonson, försvarsminister (M).
Totalt omfattar regeringens budget ett reformutrymme på 4 miljarder. På listan över störst anslag finns bland annat satsningar på försvaret. Regeringen föreslår i vårändringbudgeten för 2023 ökade anslag på totalt 660 miljoner kronor till försvaret. Utöver det utökas beställningsbemyndigandet med totalt 16,78 miljarder kronor. Syftet med de utökade satsningarna är att ge bättre förutsättningar för tillväxt av försvaret och anpassningar inför ett svenskt Natomedlemskap.
I arbetet med att förbereda försvaret för Natomedlemskapet ingår att förstärka interoperabla ledningssystem och bemanna Natostaber. Därutöver behöver Försvarsmakten påbörja verksamhet kopplad till att kunna tillhandahålla värdlandsstöd, anskaffa drivmedelsreserver och ansluta till Natos gemensamma luft- och robotförsvar.
Pål Jonson, försvarsminister (M) och Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson (SD) lyfter även i samband med sin presskonferens den 5 april behovet av tillskott för uppgraderingar av svenskt stridsflyg. Det handlar om att uppgradera nuvarande Jas Gripen C/D så att systemet kan vara operativt kommande år. Man ska även se över leveranstider och funktionskrav för nästa generation stridsflyg – Jas Gripen E. Sammantaget syftar åtgärderna till att förmågan i stridsflygsystemet ska behållas över tid.
