Nästan 28 000 personer i Sverige arbetar på över 100 företag inom försvarsindustrin. Varje arbetstillfälle inom industrin bidrar även till att ytterligare arbeten skapas i andra branscher.
Enligt branschorganisationen Teknikföretagen gör varje arbete inom ett teknikföretag att uppskattningsvis två nya arbetstillfällen skapas inom andra branscher. När det gäller högteknologiska industriföretag bedöms effekten vara ännu större; där leder varje arbetstillfälle till närmare tre nya jobb. Det är inom den kategorin de flesta försvarsföretag befinner sig. Därför kan man grovt räknat säga att de 28 000 personer som är direkt anställda i försvarsföretag skapar jobb för upp till 85 000 fler.
Nästan hälften av de anställda i försvarsindustrin, 44,5 procent, har en ingenjörsutbildning av något slag. 46,5 procent har en högskoleutbildning och runt 650 har en forskarutbildning. Utöver ingenjörer sysselsätter branschen allt från lagerpersonal, jurister, soldater, projektledare, statsvetare, HR-personal och officerare, till produktionspersonal och administratörer.
Ungefär en fjärdedel av de anställda i försvarsindustrin är kvinnor. Branschen är fortfarande mansdominerad, vilket kan sägas om ingenjörs- och teknikyrken generellt i Sverige. Enligt SCB var 23,5 procent av de som arbetade i civilingenjörsyrken i Sverige kvinnor år 2016. Motsvarande siffra för gruppen ingenjörer och tekniker var 18,5 procent. Men andelen kvinnor som tar ingenjörsexamen ökar stadigt och allt fler ingenjörsinriktningar får jämn könsfördelning. Jämställdhet och mångfald är en viktig fråga för försvarsföretagen av flera skäl. Dels är det nödvändigt att ha ett brett och inkluderande synsätt för att kunna rekrytera den bästa kompetensen och få medarbetarna att trivas på jobbet, dels ser många företag också hur innovationskraften stimuleras när medarbetarna tillför olika erfarenheter och perspektiv.
Försvarsföretagen satsar stora resurser på forskning och utveckling, och branschen är i förhållande till sin omsättning den mest forskningsintensiva företagsverksamheten i Sverige. Andelen av omsättningen som företagen lägger på forskning- och utveckling ligger på 16–18 procent. Under 2020 lade försvarsföretagen nästan sju miljarder kronor på forskning och utveckling. Det motsvarar ungefär 5,5 procent av företagens totala investeringar i FoU.
De över 100 företagen inom industrin är dels traditionella försvarsindustrier som Saab, BAE Systems och Nammo. Dels är det välkända företag som kanske inte förknippas så mycket med försvarsindustrin, som Volvo, Scania och AFRY, dels är det nyare företag inom framför allt IT- och tjänstesektorer. Utvecklingen går mot alltmer avancerade vapensystem med stort IT-innehåll och nya arenor där hotbilden är mer komplex, som till exempel cyberhot.
Försvarsföretagen har en nära samverkan med Försvarsmakten och de andra myndigheter vars uppdrag är att genomföra de försvarspolitiska uppdragen från Sveriges regering. Försvarsmakten är Sveriges näst största myndighet med 22 000 årsarbetskrafter, bara Polismyndigheten är större. Andra försvarsmyndigheter är FRA, Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets pliktverk, Försvarshögskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Försvarets radioanstalt och Fortifikationsverket. Totalt arbetar runt 30 000 personer inom försvarsmyndigheterna.
