.jpeg)
Xi Jinping förbereder sig för krig om Taiwan
Alliansen med Putins Ryssland får inte misslyckas för Xi Jinping. För då riskerar Kinas ledare ett sämre utgångsläge för att göra det han helst vill: inta Taiwan och införliva ön med fastlandet och Folkrepubliken Kina.
Önationen Taiwan, 12 mil utanför Kinas kust, är till ytan stort som Jämtland, men med 23 miljoner invånare är det en av de mest tätbefolkade platserna på jorden. Hit flydde Chiang-Kai-shek med två miljoner kineser undan Mao Zedongs anhängare i inbördeskriget 1949. Ön hade efter att ha tillhört Japan under ett halvt sekel blivit en del av republiken Kina vid andra världskrigets slut 1945.
”Taiwan har under tidigare århundraden haft historiska band med fastlandet, men notera att Maos kommunister aldrig erövrade Taiwan och därför har ön aldrig tillhört Folkrepubliken Kina. Handelsutbytet mellan Kina och Taiwan har dock blivit stort sedan Folkrepubliken öppnade upp på 1980-talet. Xi Jinping är i dag väldigt nationalistisk och vill nu fullfölja det Mao Zedong aldrig gjorde och erövra Taiwan”, säger Gunnar Lindstedt, författare till boken ”Stormvarning från Kina”, och tidigare intervjuad av Teknik & Säkerhetsforum i artikeln om Kina och Ryssland.
Med blicken åt två håll
Samtidigt som världens ögon är riktade mot kriget i Ukraina vänder Xi Jinping och hans nybildade politbyrå även blickarna mot Östkinesiska havet, Sydkinesiska havet och Taiwan, skriver Lindstedt i boken:
”Taiwan ligger i den så kallade första ökedjan som förhindrar att kinesiska atomubåtar obehindrat kan gå ut på djupt vatten i Stilla havet och därifrån hota amerikanskt fastland med kärnvapen. Taiwansundet trafikeras av 50 procent av världens alla sjötransporter. Den strategiska betydelsen av Taiwan har ökat markant och Xi Jinping hotar att ’återföringen’ ska genomföras även med militära medel. På partikongressen fick han stående applåder när han deklarerade: ’Historiens hjul rullar vidare mot Kinas återförening och föryngringen av den kinesiska nationen. En fullständig återförening av vårt land måste förverkligas.”
Vid inte mindre än fyra framträdanden på folkkongressen i mars talade Xi om att rusta för krig. I ett av talen sa han till sina generaler att ”våga slåss”, enligt en artikel i Foreign Affairs den 29 mars med rubriken ”Xi Jinping says he is preparing China for war”.
Om Xi säger att han är redo för krig vore det dumt att inte ta honom på hans ord, konstaterar Foreing Affairs i samma artikel.
Utöver öns geografiska position har Taiwan ytterligare en stor strategisk betydelse för Kina i egenskap av tillverkare av halvledare. Hela 90 procent av världens mest avancerade halvledare görs i Taiwan, nödvändiga som komponenter i fordon och all möjlig elektronik, såväl civil som militär.
Marknaden skulle krascha
”Om Taiwan faller och det skulle bli en blockad mot Kina då skulle marknaden för halvledare krascha, och det skulle förstås få enorma konsekvenser”, säger Lindstedt.
Att kontrollera Taiwan är viktigt för Kina – frågan är hur det ska gå till. Lindstedt tror att plan A är politisk och ekonomisk infiltration så som man gjorde i Hongkong, med målet att det Kinavänliga partiet Kuomintang vinner presidentvalet i januari nästa år.
”Lockbetet är att taiwaneserna slipper krig om de väljer Kuomintang, men att krig blir oundvikligt om DPP (Democratic Progressive Party) får fortsätta vid makten. Sedan kommer Kina att infiltrera alla organisationer. Taiwaneserna är väldigt medvetna om detta, de unga vill inte ha ett kinesiskt styre”, säger Lindstedt som i sin bok skriver att om presidentvalet i Taiwan 2024 inte leder till en mer Kinavänlig regim gissar amerikanska militärer att ett krig kan bli ett faktum 2025.
Putin får inte falla
En bricka i spelet för Xis planer med valet i Taiwan blir utvecklingen för Ryssland i kriget i Ukraina, menar Lindstedt som i sin bok beskriver vilka konsekvenser det kan få:
”Om Putin skulle falla innan dess vore det en katastrof för Peking. Landgränsen mellan Kina och Ryssland är 400 mil lång och måste tryggas av en vänligt sinnad granne om Kina ska kunna rikta blickarna söderut. Därför kommer Kina med stor sannolikhet trofast stå på Rysslands sida, och om så behöves även börja försörja Ryssland med vapen. En omsvängning där Kina lyckas mäkla fred lär knappast ske med mindre än att Vladimir Putin får sitta kvar vid makten.”
Västvärlden riskerar då att hamna i ett ohållbart läge, menar Lindstedt. Å ena sidan försöka förgöra Putin, å andra samtidigt sträva efter avspänning med Kina. Valet blir svårt – antingen gå med på en kompromiss med Putin, eller också utöka striden till att även omfatta Kina.
Foreign Affairs skriver att Xi i sina tal beskrev ett dystert geopolitisk landskap, pekade ut USA som Kinas motståndare och att förena Taiwan och fastlandet som avgörande för framgången för hans signaturpolitik. Han anklagade dessutom USA och dess allierade för att ha orsakat dagens problem.
”Peking förbereder sig helt klart för en ny, mer konfronterande era”, skriver Foreign Affairs och tillägger att Xi måste tas på fullaste allvar då han gång på gång visat att han genomför vad han föresatt sig, oavsett om det gällt aggressiva kampanjer mot korruption, privata företag, finansiella institutioner och fastighets- och techsektorn – för att inte tala om den drakoniska noll-covid-strategin under tre år, tills han okaraktäristiskt nog tvingades dra den tillbaka.
”Hans budskap om krigsförberedelser och hans likställande av nationell föryngring med enande markerar en ny fas i hans politiska krigföringskampanj för att skrämma Taiwan. Han är helt klart villig att använda våld för att ta ön. Det som fortfarande är oklart är om han tror att han kan göra det utan att riskera okontrollerad upptrappning med USA”, avslutar Foreign Affairs artikeln.
