Försvaret står inför enorma utmaningar
I artikelserien ”Den nya spelplanen” har Teknik & Säkerhetsforum under de senaste veckorna djupintervjuat tre försvarsexperter – med bakgrund från FMV, Försvarshögskolan respektive Svenskt Näringsliv – om hur den svenska försvarsindustrin påverkas av kriget i Ukraina, upprustningen och Natomedlemskap. Här följer ett sammandrag av de tidigare publicerade artiklarna.
Intervjuerna gjordes mot bakgrund av statsminister Ulf Kristerssons tal på Folk och Försvar i januari där han lyfte fram den svenska försvarsindustrin som en av landets stora styrkor och en viktig byggsten i Sveriges framtida medlemskap i Nato.
För Martin Lundmark, lektor vid Försvarshögskolan, var talet ett tydligt tecken i tiden och en stor förändring i inställningen till försvaret jämfört med tidigare regeringar.
”Vi har en ny vindriktning. Om vi tidigare hade revade segel har vi nu hissat storseglet, och det är ett väldigt starkt stöd från politiken. Det är en enorm skillnad mot för drygt ett år sedan. Även om man tidigare i retoriken har pratat mycket om Ryssland. Men nu är det ju all in. Det är mycket mer aktivitet inom försvarsindustrin och det är enormt stora pengar som ska omsättas. Försvarsmakten och FMV hinner knappt med”, säger Martin Lundmark.
Försvars- och säkerhetsexperten Johan Sjöberg vid Svenskt Näringsliv stämmer in i kören och välkomnar de nya signalerna.
”Det handlar om att vi följer gängse synsätt som redan är etablerat i andra länder, det vill säga att när man pratar om det militära försvaret så inkluderar man också industrin”, säger Sjöberg och betonar att kärnan i totalförsvaret är näringslivet. Och fortsätter:
Fått upp ögonen för näringslivet
”Det är bra att man nu något sent fått upp ögonen för den verklighet som ändå finns. Sedan återstår det att se vilket genomslag det får i praktiken för vår försvarspolitik, och där har den pågående försvarsberedningen ett viktigt uppdrag att nu, till exempel i den säkerhetspolitiska delen i deras rapport, faktiskt lyfta in näringslivet som en säkerhetspolitisk aktör.”
För FMV var fjolåret 2022 exceptionellt, berättar Mikael Frisell, chef för ledningsstaben på FMV. Myndigheten nästan dubblerade beställningar hos industrin till mer än 36 miljarder kronor från knappt 19 miljarder 2021.
”Mycket av beställningarna låg redan i planen från försvarsbeslutet 2020, men kriget i Ukraina medförde både påskyndande och utökade beställningar. Detta speglar ett mönster vi ser i flera länder”, säger Mikael Frisell.
Upprustningen av Sveriges försvar i kombination med stöden till Ukraina och ett kommande medlemskap i Nato får betydande konsekvenser för den svenska försvarsindustrin. Statsministern pekade i sitt tal på vikten av att utveckla försvarsteknologin och att produkter från svensk försvarsindustri kan stärka försvarsalliansen. Frågan är om det är något specifikt som politiken vill att svensk försvarsindustri ska utveckla vad gäller högteknologiska produkter.
Högteknologiska produkter
Martin Lundmark anser att försvarsföretagen ska fortsätta i samma riktning som tidigare. De är redan konkurrenskraftiga och med god export.
”Den ska vara högteknologisk, konkurrenskraftig, intressant för andra och det ska vara en byggsten i det som Nato ska bygga upp”, säger Lundmark och nämner sådana saker som förknippas med en avancerad försvarsindustri, som AI, autonomi, drönare, cybersäkerhet.
Mikael Frisell på FMV stryker under på att försvarsindustrin i Sverige är en stor tillgång för landet, och nämner stridsflyg och undervattensförmåga samt integritetstekniska delar av ledningssystemområdet som särskilt prioriterade förmågeområden av regeringen.
”Härutöver finns områden där Sverige har ett stort engagemang i form av befintliga materielsystem som behöver vidmakthållas och utvecklas av mer eller mindre högteknologisk karaktär, från luftburen radar till bandvagnar. I Sverige finns också en rad små och medelstora företag som i flera fall har spetskompetens inom ett nischat område. Den kompetensen vill vi ju också ta tillvara”, säger Frisell.
Sverige kan få en särskild roll inom Nato vad gäller teknikutveckling, tror Johan Sjöberg.
”Vi har en tekniksektor som är i framkant. Vi har många startups, vi har stora internationella bolag som är i framkant på många områden. Jag tror definitivt att vårt teknikutvecklingsbidrag till alliansen kommer att vara betydande”, säger han.
Påverkan på kort och lång sikt
Helt klart är att utvecklingen i omvärlden kommer att ha en avgörande påverkan på den svenska försvarsindustrin. Hur ser det ut på kort respektive lång sikt?
”Kortsiktigt ser jag ett helt annat tryck jämfört med tidigare. Efterfrågan har ökat väldigt mycket”, säger Martin Lundmark, som också tror att det på lite längre sikt kommer att satsas mer på forskning och utveckling.
”Det har funnits idéer av alla möjliga slag under en lång tid, med ganska låga utvecklingspengar och begränsade forskningspengar, som man inte har satsat på. Men nu kommer mycket mer pengar som kan gå till fler saker”, säger Lundmark.
FMV:s Frisell ser en genomgripande påverkan på den svenska försvarsindustrin.
”Sveriges militära stöd till Ukraina, de politiska satsningarna på att öka försvarsanslagen till två procent av BNP för att stärka Sveriges försvarsförmåga och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato är ju en direkt följd av omvärldsutvecklingen”, säger Frisell. Och fortsätter:
”Regeringens ambition att öka försvarsanslagen och stärka Sveriges försvarsförmåga uppfattar jag som långsiktiga. Ett svenskt medlemskap i Nato kommer också påverka våra framtida förmågor och försvarsplanering. Dessutom krävs ersättningsanskaffningar för den materiel som nu skickas till Ukraina, det gäller Sverige såväl som andra länder som skickar materiel. Detta får långsiktiga effekter också för försvarsindustrin.”
Anslagen räcker inte till
Rysslands anfallskrig i Ukraina och det stöd som Sverige har till Ukraina innebär, enligt Sjöberg, enorma åtaganden för försvarsindustrin, både här och nu och på sikt, samtidigt som han skickar med en varning.
”Omfattningen av stödet är av den digniteten att den riskerar att gröpa ur den tilltänkta nationella förmågetillväxten. På kort sikt måste vi finna en balans och medvetenhet om att det här gröper ur systemen, och det här måste vi hantera utan att göra avkall på det stöd som Ukraina så desperat behöver ha”, säger Johan Sjöberg.
Ukrainafrågan kommer att spela in även på medellång sikt, menar Sjöberg som ser behov av en annan produktionshastighet i många led, och det måste kunna hanteras, och för det behövs ökade anslag.
”De anslag som är fördelade idag kommer inte att räcka till. Det är enkel matematik”, säger Johan Sjöberg.
Tittar vi ännu längre fram så delar han myndigheternas uppfattning om att det här är ett nytt normalläge, en extremt orolig och oförutsägbar situation som vi kommer att ha många år framöver.
”Då är det nog ett ansvar både hos myndigheter och alla som bedriver näringsverksamhet att ta höjd för sämre tider. Man måste fundera över hur försörjnings- och leveranskedjor ser ut, hur robustheten ser ut. Man måste i sin kontinuitetsplanering ta höjd för olika typer av kriser och krasst måste man nog också ta höjd för och planera för krig. Det kommer att ställa nya krav och det kommer att kosta pengar och det kommer att vara ganska tuffa tider för många. Men det måste man ta höjd för det redan idag för omvärldsutvecklingen är ju helt avgörande."
Flaskhalsar i systemet
Med det tryck som är på hela försvarskomplexet följer en rad utmaningar. En av dem är behovet av nyanställningar.
”En väldigt tydlig flaskhals är personal och kompetens, att kunna rekrytera”, säger Lundmark som tror att såväl FMV som Försvarsmakten och försvarsindustrin har svårt att fylla sina anställningsbehov.
”Hela systemet blir väldigt chokat när Försvarsmakten och FMV ska hantera oerhört mycket höjda finansiella summor för att investera i nya system och skapa nya förmågor. Och det är de inte vana vid. Och det gör också att det är väldigt många olika utredningar och analyser som ska göras i Försvarsmakten samtidigt som organisationen ökar rejält i Sverige, plus att det ska ett ganska stort antal officerare till Nato. Det är ju en stor brist på officerare och om man tittar på vad det är för ålder på dem så är det ganska många som kommer att vara borta om fem till tio år för att de har pensionerats, säger Lundmark.
Enbart FMV måste växa med cirka 700 medarbetare kommande år för att kunna möta den ökade efterfrågan.
”Hittills har vi lyckats”, säger Frisell, vars FMV förra året rekryterade över 400 nya medarbetare medan nettotillväxten var 221 personer.
”Kompetensförsörjningen är en utmaning när både myndigheter och företag måste växa. Då blir det ännu viktigare att samarbeta internationellt, öka flexibiliteten genom större gemensamma beställningar utan eller med så få särkrav som möjligt. Då underlättar vi för företagen att leverera.”
Johan Sjöberg ser för sin del en rad flaskhalsar och risker i systemet.
Centralisera och samordna
”En risk är att vi i ökad utsträckning måste utgå från Aktiebolaget Sverige. Jag tror att vi har behov av att centralisera viss upphandling, myndigheterna måste jobba tillsammans på ett annat sätt. Vi saknar idag en enhetlig övergripande samordning mellan myndigheterna och prioritering. Vi måste på ett annat sätt se Sveriges behov än vad vi gör idag”, säger Sjöberg.
”En annan flaskhals är att det här kommer att kosta pengar. Det går inte att blunda för att det kommer att kosta mycket pengar. Lösningen är inte att öka statens utgifter, staten måste prioritera sina utgifter på ett annat sätt. Staten måste omfördela mellan anslagen. Man måste göra det som man har svårt för i Sverige, att nedprioritera vissa områden för att kunna prioritera andra områden. Det är något som man politiskt ogärna gör för det vinner man inga val på”, säger Sjöberg.
En annan fråga som Johan Sjöberg ser som en stor utmaning är kompetensförsörjningen.
”Det är ett jätteproblem som spänner över allt från specialister inom Försvarsmakten till specialister inom företag. Det kan handla om industrikompetenser där det är stora brister redan idag ned till lastbilschaufförer.”
Ledtiderna för att bygga upp kompetenser är långa. Ytterst handlar det om utbildningssystem och utbildningsplatser.
”Om man tänker på Försvarsmaktens behov att växa, så låter det kanske enkelt att det bara är att tillföra medel. Men det är svårt att växa en organisation där du måste ha officerare som kan utbilda värnpliktiga och andra och den kompetensen växer inte på träd och den tar många år att få till. Det är kompetensbrister i alla led idag som vi måste ta på fullaste allvar”, säger Johan Sjöberg.
Det här var den sjätte och sista delen av artikelserien - Den nya spelplanen.
Del 1: Sverige har hissat storseglet
Del 2: ”En armkrok krävs mellan staten och industrin”
Del 3: ”Vi måste höja tempot och korta ledtiderna”
Del 4: ”Kärnan i totalförsvaret är privata bolag”
Del 5: ”Vi måste ta höjd för olika typer av kriser och planera för krig”
