”Vi måste ta höjd för olika typer av kriser och planera för krig”
Stödet till Ukraina är nödvändigt men vi måste vara medvetna om att det riskerar att gröpa ur Sveriges försvarsförmåga. Ökade anslag till försvaret kommer därför att behövas samtidigt som staten tvingas göra prioriteringar. Det säger Johan Sjöberg, försvars- och säkerhetspolitisk expert på Svenskt Näringsliv, i den andra delen och fortsättningen av intervjun i artikelserien ”Den nya spelplanen”.
Rysslands angreppskrig mot Ukraina har skapat en helt ny säkerhetspolitisk spelplan för Sverige och Europa.
Johan Sjöberg, vad har utvecklingen i omvärlden för direktpåverkan på den svenska försvarsindustrin i det korta tidsperspektivet?
”Rysslands anfallskrig i Ukraina och det stöd som Sverige har till Ukraina innebär enorma åtaganden för försvarsindustrin, både här och nu och på sikt. Omfattningen av stödet är av den digniteten att den riskerar att gröpa ur den tilltänkta nationella förmågetillväxten. På kort sikt måste vi finna en balans och medvetenhet om att det här gröper ur systemen, och det här måste vi hantera utan att göra avkall på det stöd som Ukraina så desperat behöver ha.”
Hur ser det ut på medellång sikt? Och på lång sikt?
”På medellång sikt, där spelar Ukrainafrågan också in. Det är en annan produktionshastighet som behövs i många led, och det måste vi kunna hantera, och för det behövs ökade anslag. De anslag som är fördelade idag kommer inte att räcka till. Det är enkel matematik.”
”På lång sikt, ja, där delar vi myndigheternas uppfattning att det här är ett nytt normalläge. Vi har en extremt orolig och oförutsägbar situation idag och som vi kommer att ha många år framöver. Då är det nog ett ansvar både hos myndigheter och alla som bedriver näringsverksamhet att ta höjd för sämre tider. Man måste fundera över hur försörjnings- och leveranskedjor ser ut, hur robustheten ser ut. Man måste i sin kontinuitetsplanering ta höjd för olika typer av kriser och krasst måste man nog också ta höjd för och planera för krig. Det kommer att ställa nya krav och det kommer att kosta pengar och det kommer att vara ganska tuffa tider för många. Men det måste man nog ta höjd för det redan idag för omvärldsutvecklingen är ju helt avgörande."
”Sedan får man inte glömma bort vikten av privat-offentlig dialog. Företagen är generellt sett hårt ansatta idag. Det är inte enkelt att bedriva näringsverksamhet. Vi har den internationella säkerhetspolitiska situationen, inflation och räntor som pressar, behov av prisökningar inom många sektorer, parallellt med att vi har en inrikespolitisk situation med en ökad otrygghet i landet som påverkar företagen. Vi har en brottslighet i Sverige som går åt fel håll och kostar företagen ungefär 100 miljarder per år. Tilltron till samhällskontraktet minskar och tilltron till statens förmåga att leverera minskar och det kommer också att påverka försvarsviljan. Vi måste inse allvaret i den situation som landet och företagen befinner sig i, och räkna in allt detta långsiktigt.”
Vilka risker respektive möjligheter ser du? Vad kan gå snett med det enorma tryck som är på hela försvarskomplexet. Var finns flaskhalsarna?
”Det finns många flaskhalsar och risker. En risk är att vi måste i ökad utsträckning utgå från Aktiebolaget Sverige. Jag tror att vi har behov av att centralisera viss upphandling, myndigheterna måste jobba tillsammamans på ett annat sätt. Vi saknar idag en enhetlig övergripande samordning mellan myndigheterna och prioritering. Vi måste på ett annat sätt se Sveriges behov än vad vi gör idag.”
”En annan flaskhals är att det här kommer att kosta pengar. Det går inte att blunda för att det kommer att kosta mycket pengar. Lösningen är inte att öka statens utgifter, staten måste prioritera sina utgifter på ett annat sätt. Staten måste omfördela mellan anslagen. Man måste göra det som man har svårt för i Sverige, att nedprioritera vissa områden för att kunna prioritera andra områden. Det är något som man politiskt ogärna gör för det vinner man inga val på.”
Då frågar man sig vilka områden ska nedprioriteras?
”Det är något som politikerna får fatta besluta om. Men det är helt klart så att det finns områden som man faktiskt kan dra ner på utan att gemene man får det sämre för den sakens skull.”
En möjlig flaskhals är väl det enorma kompetensbehovet som finns på försvarsområdet?
”Kompetensförsörjning är en jätteutmaning, och det gäller generellt, inte bara i den här sektorn. Och det gäller inte bara högutbildad kompetens utan också annan yrkeskompetens. Och det är ett jätteproblem som spänner över allt från specialister inom Försvarsmakten till specialister inom företag. Det kan handla om industrikompetenser där det är stora brister redan idag ned till lastbilschaufförer. Vi har stora utmaningar.”
”Så resurs- och kompetensförsörjning är A och O. Och det är knepigt då det är långa cykler för att bygga upp kompetenser, för det handlar ytterst om utbildningssystem och utbildningsplatser. Om man tänker på Försvarsmaktens behov att växa, så låter det kanske enkelt att det bara är att tillföra medel. Men det är svårt att växa en organisation där du måste ha officerare som kan utbilda värnpliktiga och andra och den kompetensen växer inte på träd och den tar många år att få till. Det är kompetensbrister i alla led idag som vi måste ta på fullaste allvar.”
Det hävdas bland annat från SOFF att Sverige behöver en försvarsindustristrategi. Vad anser du? Vad skulle en sådan strategi innehålla?
”Jag har ingen annan uppfattning än SOFF i den frågan, men jag har en sympati för det. Sedan handlar det om vad en sådan strategi skulle innehålla. Traditionellt i Sverige har det varit otydligt hur man ser på försvarsindustrin i stort. Å ena sidan har man velat ha en väldigt nära relation till försvarsindustrin, å andra sidan har man nästan velat ta avstånd från den.”
”Jag hoppas på någon typ av vitbok där vi kan få ett tydliggörande från statens sida. ’Så här ser vi på försvarsindustrin och dess förmåga, och det här är områden som vi bedömer att vi behöver prioritera, och prioriteringen ska ske på följande sätt.’ Det tror jag är nödvändigt.”
”Vad jag inte vill se är en strategi över förslag som på något sätt single out vissa företag på bekostnad av andra, det vill säga att man ger viss industri konkurrensfördelar gentemot annan industri om det är så att de är konkurrerande företag, för då får vi en snedvridning av konkurrenssituation som inte gynnar näringslivet i stort. Det behöver vi undvika, men jag tror att man förstår det.”
En stor global upprustning pågår på grund av ett krig i Europa. Nato utvidgas, EU-länder spenderar mer resurser på försvar och vi ser nya militära samarbeten. Hur påverkas sådant som exportkontrollagstiftning och synen på upphandling av den här nya spelplanen?
”Jag är inte alls expert på exportkontrollagstiftningen, men det jag kan konstatera är att det är klart att den påverkas. Jag tror att våra myndigheter aldrig tidigare har jobbat så mycket med exportkontrollrelaterade frågor som nu med beaktande av att staten skänker väldigt mycket militär utrustning till krigförande land. Det här är en ny spelplan. Det är en helt ny kontext, en helt ny verklighet som vi befinner oss i. Många av de begränsningar vi tidigare haft har vi inte längre, och det ställer nya krav på exportkontrollregimer.”
”Rent generellt sker en ökad integration av policyområden. Det är inte längre tydliga skiljelinjer mellan de åtgärder som andra länder vidtar kopplat till olika handelsrestriktioner, embargon, blockader, hur man nyttjar exportkontrollregimer för olika ändamål, sanktioner och så vidare. Alla instrument tenderar att vara legitima att nyttja för att uppnå säkerhetspolitiska målsättningar och det måste vi ta höjd för. Vi måste verkligen se till att vi har en modern exportkontrollagstiftning som är anpassad efter den verklighet som vi befinner oss i. Så jag tror att detta område kommer behöva ses över och anpassas.”
Sverige ska producera för Ukraina, och producera för sig självt. Hur mycket måste produceras i fredstid? Ska Sverige även förbereda för ökad produktion i krig?
”En fundamental förutsättningen är att man inte tror att man plötsligt kan förändra en affärsverksamhet bara för att regeringen fattar beslut om förhöjd beredskap, utan allt det vi behöver ha i krig måste vi planera för i fred. Det är möjligt att man till viss del skulle kunna öka viss produktion vid ett förvärrat omvärldsläge, men om man inte planeringen och skapat förutsättningar för det så kommer man inte att kunna öka produktionen. Så det är helt nödvändigt att det genomförande som behövs vid höjd beredskap och krig är förberett på alla sätt och vis i fredstid.”
Vilka förutsättningar ser du finns för den beredskapen?
”Jag tror att det börjar växa fram en förståelse för det behovet, men det är komplexa frågor att ta ställning till. ’Hur kommer vi bedriva vår verksamhet i vårt företag vid en höjd beredskap och krig? Har vi en plan för det? Kommer vi att bedriva vår verksamhet eller lägga ner den? Hur ser våra avtal ut? Kommer vi att behöva leverera på avtalen? Hur hanterar vi force majeure-klausuler i våra avtal? Hur ser försäkringsfrågan ut? Är vi försäkrade i händelse av höjd beredskap och krig? Där är väl stora frågetecken idag.’”
”Där finns en mängd områden som man måste planera för. Och det handlar inte bara om en reell produktionskapacitet utan det handlar också om alla kringliggande frågor. Man måste också se över sina leverantörskedjor. ’Visst vi kanske kan verka och producera utifrån den produktionsapparat som vi har men våra underleverantörer kommer de att finnas på plats? Kommer vi att få nödvändiga insatsvaror, kommer vi att få komponenter?’ Allt det här måste man börja fundera över. Och då kommer vi tillbaka till det jag varit inne på flera gånger. För att kunna gör det måste företagen veta mycket bättre än idag vad det är för behov som staten ser framför sig.”
Och det vet man inte idag?
”Nej, jag skulle nog säga att den försörjningsanalysen behöver nog speedas på litegrann.”
Är det snällt sagt?
”Ja, det är snällt sagt.”
Var ska initiativet komma ifrån?
”Initiativet måste komma från myndigheterna, och ytterst från regeringen. Bjud in näringslivet till den här typen av diskussioner. Dra nytta av den kompetens som finns inom näringslivet. Det finns många företag som både under pandemin och idag varit väldigt tydliga med att de vill utveckla sin omställningsförmåga. Det var flera företag som ställde om produktionen under pandemin och producerade saker som de normalt inte producerade, och de gjorde det på eget bevåg. Men det fanns inte någon tydlig mottagare inom myndighets-Sverige som visste hur man skulle absorbera och omhänderta det här.”
Det låter som att risken är ganska stor att Försvarsmakten, myndigheterna och regeringen inte hinner med allt detta?
”Ja, så är det väl. Allt kommer förstås inte kunna ändras över en natt, jag är inte naiv. Men vi måste inse att vi jobbar mot klockan. Och sedan får vi se hur långt vi når. Men vi måste snabba upp verksamheten, analyserna. Jag tror inte lösningen är att tillsätta ytterligare X antal utredningar med utredningstider som löper ut någonstans vid 2024–2025. Myndigheterna måste sätta sig ner med näringslivet nu och lösa upp en del knutar.”
Borde vårt försvar börja redan i Ukraina? Det vill säga att det är bättre att försvara sig där än att vänta och se och sedan få ta kampen på hemmaplan.
”Det kanske låter som en politisk floskel men jag skulle nog säga att vårt försvar börjar redan i Ukraina, och inte bara vårt utan Europas försvar och de västliga demokratiernas försvar börjar och utkämpas redan idag i Ukraina. Men det räcker inte med det. Vi måste fortsatt bygga upp vår egen förmåga.”
Hur långt ska man gå i det stödet? Det har gått etappvis med leveranser av allt tyngre vapen där den senaste diskussionen gäller stridsflyg.
”Jag har ingen uppfattning där. Det är ytterst politiska beslut som måste fattas. Jag kan bara konstatera att det vore katastrofalt om inte Ukraina vinner det här kriget. Det vore en katastrof för oss alla. Någonstans handlar det om att finna en vettig balans mellan vårt eget förmågebehov och Ukrainas förmåga att absorbera stödet från västmakterna. Men det är klart att det internationella samfundets stöd till Ukraina fortsatt och fördjupat är helt nödvändigt.”
