”Vi måste höja tempot och korta ledtiderna”
Trycket på FMV har ökat kraftigt det senaste året som en följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Under 2022 fördubblades beställningarna till industrin samtidigt som omsättningen ökade rejält. Tempot måste nu höjas ytterligare samtidigt som FMV och Försvarsmakten behöver korta ledtiderna, konstaterar Mikael Frisell, chef för ledningsstaben på FMV, i en intervju. ”Vi har en bra dialog och gott samarbete med våra leverantörer men för att klara tillväxten framåt behöver tidsfaktorn få ännu större genomslag i materielanskaffningen”, säger han.
I statsminister Ulf Kristerssons tal på Folk och Försvar om Sveriges roll i Nato lyfte han fram den svenska försvarsindustrin som en av landets stora styrkor och en viktig byggsten i vårt framtida medlemskap.
Som du ser det, är det något specifikt konkret som svenska försvarsindustrin ska utveckla vad gäller högteknologiska produkter?
”Först och främst vill jag säga att Sverige har en väl utvecklad och professionell försvarsindustri som är en stor tillgång för landet, inte minst ur ett försörjningsperspektiv. Regeringen har pekat ut några förmågeområden som väsentliga säkerhetsintressen och som är särskilt prioriterade, det gäller stridsflyg och undervattensförmåga samt integritetskritiska delar av ledningssystemområdet. Härutöver finns områden där Sverige har ett stort engagemang i form av befintliga materielsystem som behöver vidmakthållas och utvecklas av mer eller mindre högteknologisk karaktär, från luftburen radar till bandvagnar. I Sverige finns också en rad små och medelstora företag som i flera fall har spetskompetens inom ett nischat område. Den kompetensen vill vi ju också ta tillvara”, säger Mikael Frisell, chef för ledningsstaben på FMV.
Kan vi tala om en helt ny spelplan, där Sverige inte bara ska rusta upp sitt eget försvar utan samtidigt stötta Ukraina med vapen och andra resurser och gå in i Nato med allt vad det innebär?
”Ja, jag tycker man kan tala om en ny spelplan eller ett paradigmskifte, något som vår årsredovisning för 2022 speglar. Förra året var ett exceptionellt år för FMV. Vi nästa dubblerade beställningar på industrin till mer än 36 miljarder från, knappt 19 miljarder 2021. Vi ökade även nyttjandet av materielanslaget i en omfattning så att vi måste nyttja anslagskrediten för anskaffning av materiel. Mycket av beställningarna låg redan i planen från försvarsbeslutet 2020 men kriget i Ukraina medförde både påskyndande och utökade beställningar. Detta speglar ett mönster vi ser i flera länder.”
Hur landar den svenska försvarsindustrin i det perspektivet?
”Vi ser ett mönster där flera länder i Europa har en långsiktig plan att öka försvarsanslag och materielinköp och därtill lägger ytterligare beställningar till följd av Rysslands anfallskrig. Det påverkar just nu hela den amerikanska och europeiska försvarsindustrin, också den svenskbaserade. När leveranstiden får större genomslag vid anskaffningar blir industrins produktionskapacitet en mycket viktig fråga.”
Kan vi få en återgång till ett visst statligt ägande i försvarsindustrin?
”Min bild är att industrin nu svarar på marknadens behov och gör vad den kan för att öka produktionen och min bedömning är att behoven är långsiktiga. Många experter pekar ju på ett nytt säkerhetspolitiskt normalläge som vi kommer att leva med för lång tid framöver och som skapar nya och utökade förmågebehov. Jag tror inte att staten är bättre skickad att driva försvarsföretag i ett sådant läge.”
Den statsfinansierade forskningen vad gäller FoT, forskning och teknologi, och FoU, forskning och utveckling, har ökat rejält de senaste åren, från att tidigare ha gått ner mycket. Vad kommer ut av den här forskningen? Hur effektiv är den?
”Försvarsmaktens FoU är avgörande för att kunna fatta strategiska beslut om långsiktig inriktning och förmågeutveckling. Den bygger också upp kunskap som är nödvändig för att bedöma potentiella motståndares styrkor och svagheter. För FMV är FoU-verksamheten en viktig del i den generella kompetensuppbyggnaden hos oss och hos våra leverantörer. Den kunskap som byggs upp på myndigheten via FoU bidrar till ökad validerings- och verifieringsförmåga, men tar också fram konkreta tekniska lösningar som kan integreras i framtida system. FMV behöver en väl sammansatt FoU-portfölj som innehålls- och tidsmässigt taktar med de olika materielprojektens utveckling för att få full utväxling av resultaten i den snabba och omfattande materiella tillväxt vi står inför.”
Kan du berätta om hur FMV arbetar med innovationsprogram och demonstratorprogram?
”Försvarsmakten beställer aktiviteter för att identifiera civil teknik med militär potential inom ramen för Militärt Innovationsprogram (MIP). Inom programmet genomförs exempelvis TechDays där företag får presentera sina förslag på lösningar på öppet formulerade militära problem och behov. I det fall det bedöms intressant att gå vidare med något företag, får det ett mindre uppdrag att utveckla sin idé mot en militär tillämpning.”
”Under 2022 startade de första projekten i den nyligen etablerade satsningen på objektsoberoende materielutveckling, det vi kallar ’demonstratorer’. Programmet är fortfarande i en uppstartsfas, men vi har stora förhoppningar på att programmet ytterligare ska stärka vår förmåga att lyfta ny teknik från lägre mognadsnivåer hela vägen in i nästa generation av system.”
Vad har utvecklingen i omvärlden för direktpåverkan på den svenska försvarsindustrin i det korta tidsperspektivet?
”Genomgripande påverkan skulle jag säga. Sveriges militära stöd till Ukraina, de politiska satsningarna på att öka försvarsanslagen till två procent av BNP för att stärka Sveriges försvarsförmåga och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato är ju en direkt följd av omvärldsutvecklingen. Liknande går nog att säga även om andra länders prioriteringar till följd av kriget och detta har sammantaget inneburit ökad efterfrågan på industrins produkter och tjänster.”
Hur ser det ut på medellång och lång sikt?
”Regeringens ambition att öka försvarsanslagen till två procent och stärka Sveriges försvarsförmåga uppfattar jag som långsiktiga. Ett svenskt medlemskap i Nato kommer också påverka våra framtida förmågor och försvarsplanering. Dessutom krävs ersättningsanskaffningar för den materiel som nu skickas till Ukraina, det gäller Sverige såväl som andra länder som skickar materiel. Detta får långsiktiga effekter också för försvarsindustrin.”
I det läget som uppstått – har relationen mellan försvarsindustrin och FMV förändrats i något avseende? På vilket sätt?
”Relationen är fortfarande den mellan kund och leverantör. Samtidigt präglas marknaden för försvarsmateriel av långa ledtider och hög komplexitet, det kräver att vi har en god dialog med våra leverantörer. Den dialogen kan utvecklas ännu mer. Att ha avtal och samarbeten på plats underlättar när vi nu måste höja tempot i materielanskaffningen ytterligare för att klara den planerade tillväxten. När vi nu utvecklar försörjningstryggheten ser vi också behov av att utveckla våra affärsavtal.”
Hur ser samarbetet mellan FMV och försvarsindustrin ut? Ser du behov av att det utvecklas?
”Jag upplever att vi har en bra dialog och gott samarbete med våra leverantörer men för att klara tillväxten framåt behöver tidsfaktorn få ännu större genomslag i materielanskaffningen. Problematisering, kravglidning och nationella särkrav är inte möjligt om vi ska lyckas. FMV måste också höja tempot ytterligare och tillsammans med Försvarsmakten få till kortare ledtider. Samtidigt måste nuvarande beställningar levereras i tid, enligt avtal. Kedjan är inte starkare än sin svagaste länk och alla delar behövs. Givet detta är det extra viktigt med en utvecklad dialog och nära samarbete igenom hela anskaffningsprocessen och materielens livscykel.”
Märker ni av ett ökat tryck på FMV?
”Ja! 2022 fördubblade vi beställningarna till industrin och vår omsättning ökade med 12 procent. Vi vidtog åtgärder enligt en alternativ produktionsplan och då kunde vi prioritera materiel som Försvarsmakten tidigt är i behov av. Vi har också stöttat regeringen och Försvarsmaktens åtgärder med anledning av kriget i Ukraina genom omfattande beredningsarbete. Vi kunde tidigarelägga vissa leveranser till Försvarsmakten. Vi har utvecklat vårt beredskapsarbete och rekryterat 416 nya medarbetare. Samtidigt har vi drivit på vårt interna förändringsarbete för att ytterligare effektivisera våra processer, så sammantaget har det varit ett väldigt intensivt 2022.”
Vilka risker respektive möjligheter ser du? Vad kan gå snett med det tryck som är på hela försvarskomplexet. Var finns flaskhalsarna?
”Det finns flera utmaningar med dagens situation. Produktionskapaciteten är en flaskhals samtidigt som efterfrågan ökar. Det råder också brist på vissa insatsvaror. Även kompetensförsörjningen är en utmaning när både myndigheter och företag måste växa. Då blir det ännu viktigare att samarbeta internationellt, öka flexibiliteten genom större gemensamma beställningar utan eller med så få särkrav som möjligt. Då underlättar vi för företagen att leverera.”
Hur ser kompetensbehovet ut hos FMV (typ av kompetens)? Nyanställningar?
”FMV en unik kombination av militär, teknisk, juridisk, affärsmässig och ekonomisk kompetens. För att klara tillväxten måste vi växa med cirka 700 medarbetare kommande år. Det är en utmaning men hittills har vi lyckats. Förra året rekryterade vi över 400 nya medarbetare och nettotillväxten var 221 personer.”
Hur kan den svenska försvarsindustrin påverka och stärka den svenska positionen?
”FMV anskaffar materiel på uppdrag av Försvarsmakten. Vi stödjer också i det vi kallar vidmakthållande och vidareutveckling av materiel över hela dess livslängd och vi ansvarar för internationella materielsamarbeten. I de fall där flera länder använder samma (svensk) materiel skapas synergier, ekonomiskt, förmågemässigt och ibland även politiskt. Det har vi inte minst sett genom kriget i Ukraina. För FMV är internationella samarbeten därmed ett medel för att skapa en effektiv materielförsörjning till Försvarsmakten. Huruvida det också är ett mål är en politisk fråga.”
”Inom Nato är materielförsörjning ett nationellt ansvar men vi tror att svensk försvarsindustri, med sin kvalificerade kompetens, kommer att bli viktig och kan generellt stärka den svenska positionen som allierade.”
Det hävdas från vissa håll att Sverige behöver en försvarsindustristrategi. Vad anser du?
”Just nu pågår arbete med en ny materielförsörjningsstrategi och vårt fokus är att stödja regeringen för att få en sådan på plats.”
En stor global upprustning pågår på grund av ett krig i Europa. Nato utvidgas, EU-länder spenderar mer resurser på försvar och vi ser nya militära samarbeten. Hur påverkas sådant som exportkontrollagstiftning och synen på upphandling av den här nya spelplanen?
”Exportkontrollagstiftningen har inte påverkats, däremot ökar betydelsen av och antalet internationella samarbeten, både mellan olika försvarsmakter och olika industrier. Vad gäller upphandling har vi ett regelverk att följa, det som är mycket viktigt i den här situationen är hitta den mest effektivaste upphandlingsformen så att Försvarsmakten får den förmåga som efterfrågas så fort som möjligt.”
Sverige ska producera för Ukraina, och producera för sig självt. Hur mycket måste produceras i fredstid? Ska Sverige även förbereda för ökad produktion i krig?
”Security of supply (försörjningstrygghet) är högt prioriterad av Försvarsmakten och FMV. Vi arbetar i dialog med industrin kring hur vi kan stärka försörjningstryggheten. Det handlar dels om att identifiera företag med kritiska kompetenser och verksamhet för att säkerställa tillgången vid höjd beredskap. I ett antal fall har vi gått vidare till Plikt- och prövningsverket för att genomföra så kallade disponibilitetskontroller av utvalda medarbetare. Det vill säga att kontrollera om dessa kritiska kompetenser redan är krigsplacerade eftersom det i så fall skulle påverka bemanningen om beredskapen höjs.”
”Vi tittar nu på möjligheten att lägga avtal som stärker försörjningstryggheten, inte minst på ammunitionssidan. Samtidigt förutsätter det att det finns tilldelade medel och ställda uthållighetskrav.”
Hur går den diskussionen? Vad har den för ingredienser?
”Diskussionen pågår med både Försvarsmakten och våra leverantörer. Det handlar bland annat om olika affärsmodeller, vilken uthållighet som ska uppnås och vilka områden som inledningsvis behöver prioriteras.”
Hur stora är behoven för att försörja Ukraina med tillräckligt med ammunition?
”Behovet är stort att försörja Ukraina med olika typer av ammunition. Det pågår olika initiativ och diskussioner inom bland annat Nordefco, EU och Nato om hur produktionen av olika typer av ammunition kan öka på kort sikt. Det är ännu för tidigt att säga hur utfallet blir men ytterst så är det också ett politiskt beslut. Sedan handlar det naturligtvis om vad försvarsindustrin i väst har för tillgänglig produktionskapacitet.”
Borde även produktionen av vapensystem öka eller ändras?
”Ur vårt perspektiv, som beställare, ser vi att internationella samarbeten kommer att bli ännu viktigare när det gäller anskaffning. Större beställningar utan eller med ett minimum av särkrav ger flexibilitet och ger industrin bättre framförhållning. För att ersätta materielen som skänks till Ukraina handlar det främst om att öka produktionen av redan utvecklad materiel snarare än att utveckla ny.”
.jpg)
