Min närmaste vän, kallar de varandra, presidenterna Vladimir Putin och Xi Jinping. Men när det kommer till hur de beskriver varandra är skillnaderna stora, vilket återspeglar en skev maktbalans som på sikt lär få långtgående konsekvenser, där utgången av kriget i Ukraina blir en avgörande komponent. Det menar Hugo von Essen, Rysslandsexpert vid Utrikespolitiska institutet, i en intervju med Teknik & Säkerhetsforum om Rysslands partnerskap med Kina.

I en alltmer osäker omvärld har behovet av materiel och en starkare försvarsindustriell kapacitet ökat. Regeringen vill nu se över vad som kan göras för att höja Sveriges försvarsförmåga och förbättra innovations- och konkurrenskraften inom försvarsindustrin.

USA:s president Joe Biden gav i fredags i förra veckan klartecken till landets allierade att skicka amerikanska F-16 stridsflygplan till Ukraina. Godkännandet har föregåtts av stor tvekan, främst för risken att kriget skulle eskalera. Med F-16-plan i arsenalen kan Ukraina ta steget in i en ny strategisk fas och ge såväl marktrupper understöd som att försvara sig mot ryska missilangrepp.

Alliansen med Putins Ryssland får inte misslyckas för Xi Jinping. För då riskerar Kinas ledare ett sämre utgångsläge för att göra det han helst vill: inta Taiwan och införliva ön med fastlandet och Folkrepubliken Kina.

I artikelserien ”Den nya spelplanen” har Teknik & Säkerhetsforum under de senaste veckorna djupintervjuat tre försvarsexperter – med bakgrund från FMV, Försvarshögskolan respektive Svenskt Näringsliv – om hur den svenska försvarsindustrin påverkas av kriget i Ukraina, upprustningen och Natomedlemskap. Här följer ett sammandrag av de tidigare publicerade artiklarna.