Så ska svenska rymdförsvaret vinna informationskriget
Satelliter, spaning och samverkan står i centrum när Försvarsmakten bygger upp förmåga för att agera i rymddomänen. Med en särskild rymdchef tillsatt sedan ungefär ett år tillbaka satsar Sverige nu på att öka sina kunskaper om vem som övervakar landet från rymden och hur. Men också på att höja den egna förmågan att använda rymden för att hämta information om omvärlden – på sikt kanske med hjälp av egna militära satelliter.
Det berättar Ella Carlsson, rymdchef vid flygvapnet sedan 2022, och därmed ansvarig för Försvarsmaktens förmågeutveckling inom rymddomänen, för Teknik & Säkerhetsforum. Med en doktorsgrad i rymdfysik och en tidigare karriär som officer vid flygvapnet låg det nära till hands att tacka ja när frågan ställdes om hon ville ta sig an uppdraget, som hon tycker är angeläget.
”Jag är glad att Försvarsmakten har vaknat och förstår hur rymdförmågor kan bidra till en ökad operativ effekt. Det finns många munnar att mätta i Försvarsmakten och det har nog varit svårt att hitta finansiering tidigare. Jag tror att Ukrainakriget har ökat förståelsen för vad rymden kan ge oss”, säger Carlsson och nämner som exempel satellitbilder på Rysslands truppförflyttningar samt den ryska taktiken att störa ut GPS i krigets inledningsskede.
Ett av huvuduppdragen, eller operationslinjerna, är att bygga upp en så kallad rymdlägesbild, bestående av en detaljerad förståelse för vilka satelliter som trafikerar rymden över Sverige och vilka förmågor dessa har. Dessutom ska Carlssons organisation utvärdera hur Sverige kan och bör använda rymddomänen för att utveckla bilden av omvärlden.
”Informationen från rymdbaserade sensorer kan användas på olika ledningsnivåer, allt ifrån den politiska nivån ända ner till den enskilde soldaten. Vi behöver kunna upptäcka många olika skeenden”, säger Carlsson. ”Där ser vi att rymdbaserade system skulle kunna vara ett komplement. Vi tittar på olika möjligheter, till exempel att anskaffa egna satelliter, men vi har också en dialog med internationella partners”.
”Vi har sensorer utvecklade i Sverige som kretsar runt nästan varenda planet i solsystemet.”
Utöver detta ingår i uppdraget att bygga upp förmåga att skydda rymdrelaterad infrastruktur från yttre hot. Och den något sena starten till trots anser Carlsson att Sverige har ovanligt goda förutsättningar att utveckla ett rymdförsvar.
Det handlar delvis om att Sverige som enda land, tack vare rymdbasen Esrange utanför Kiruna, har förmåga att skjuta upp satelliter från europeisk mark. Detta sedan en ny uppskjutningsanläggning invigdes i januari 2023.
”Esrange har blivit en strategisk resurs. Inte bara för oss utan också för Europa, Nato och totalförsvaret”, säger Carlsson. ”Det ger ett skydd att ha förmåga att ersätta något som förstörts”.
För Sverige i rymden
En annan konkurrensfördel är att Sverige har en stark rymdtradition inom både näringsliv och forskning. Idag har Sverige industriell förmåga inom hela värdekedjan för rymd, från raketer och satelliter till antenner, nätverk och tjänster för att ta emot och hantera all data som genereras från rymden. En annan faktor har varit Institutet för rymdfysik, som grundades 1957 och som har bidragit till många rymdutforskningsprojekt.
”Vi har sensorer utvecklade i Sverige som kretsar runt nästan varenda planet i solsystemet. Det är fantastiskt att se”, säger Carlsson.
Den breda svenska rymdindustrin har möjliggjorts av en nära samverkan mellan staten, industrin och akademin, både inom Sverige och genom att Sverige är medlem i den europeiska rymdbyrån ESA. Därför deltog Ella Carlsson i mars vid Rymdforum 2023, en konferens för kunskapsutbyte mellan olika rymdaktörer. Hon talade under rubriken ”Space Safety and Security” tillsammans med representanter för bland andra Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap samt Totalförsvarets Forskningsinstitut.
”Det finns ett antal hot. Både ”naturliga” som rymdskrot och rymdväder, men också medvetna handlingar där någon aktör vill slå ut eller störa satelliter”, säger Carlsson.
Vid konferensen deltog även stora delar av den svenska rymdindustrin, till exempel GKN Aerospace som utvecklar delsystem till Europas raketprogram Ariane. Robert Hell, som är chef för samhällskontakter på GKN, förklarar betydelsen av rymden för industrin så här:
”Rymden är ett viktigt teknikutvecklingsområde som ger en spinoff in i våra andra verksamheter. I rymden kan vi testa våra metoder och material i extrema tillämpningar. Vår grundteknologi är så kallad dual-use, det vill säga att den kan användas både militärt och civilt. Vi lär oss mycket som vi sedan kan använda i våra militära eller civila flygmotorer. När försvaret sedan vill utveckla lösningar för rymden har vi möjlighet att bidra och vara en dialogpartner.”
Carlsson för ett liknande resonemang:
”För oss är det alltid intressant att veta vad som är på gång i industrin. Det ger oss idéer om hur vi kan lösa problem. Tänk till exempel om vi kunde använda AI för att sålla bland satellitbilder för att bara ta fram de mest relevanta. Samverkan med industrin gör att vi kan formulera bättre kravspecifikationer på lösningar som ger oss de förmågor vi vill ha”.
