Sedan Rysslands angrepp mot Ukraina den 24 februari har förändringstakten i det svenska försvaret ökat kraftigt. Riksdagen har tillfört det militära försvaret 2 miljarder kronor i extra medel och det finns bred politisk enighet att försvarsbudgeten ska höjas till två procent av BNP, den högsta nivån sedan slutet av 90-talet. Men vad har hänt sen och vilka viktiga hållpunkter ligger framför oss? Teknik & Säkerhetsforum stakar ut vägen mot nästa försvarsbeslut.

En inledningsvis ifrågasatt försvarsekonomisk lösning har blivit central i EU:s stöd till Ukraina under det pågående kriget med Ryssland. Det handlar om den europeiska fredsfaciliteten EPF (European Peace Facility), en fond som hittills finansierat cirka 20 miljarder kronor i främst vapenleveranser till Ukraina. Nu är det inte många som kritiserar EPF och i förlängningen kan dess existens leda till tydligare rollfördelning mellan EU och Nato i framtida krishantering. Det säger Calle Håkansson, EU-försvarsforskare vid Utrikespolitiska Institutet, till Teknik & Säkerhetsforum.

Västvärlden står inför en långdragen konflikt med ett Ryssland vars riskaptit inte ska underskattas. Samtidigt har kriget i Ukraina visat hur fort och effektivt det går att bygga upp ett kraftfullt militärt försvar när bara den politiska viljan finns. Det säger Oscar Jonsson, doktor vid Försvarshögskolan, till TSF i en intervju.

Nästan åtta av tio invånare i Sverige, 78* procent, anser att det är ganska eller mycket bra att Sverige har en egen försvarsindustri. Den sammanlagda andelen har ökat något sedan Rysslands invasion av Ukraina, med klart fler som nu anser att det är mycket bra.

I en allt mer orolig tid ser vi ett stort behov av fakta och en ökad förståelse för hur olika aktörer kan samspela för att lösa de många utmaningar som Sveriges samlade försvar nu står inför.