Sverige rustar upp – detta har hänt och kommer att hända
Sedan Rysslands angrepp mot Ukraina den 24 februari har förändringstakten i det svenska försvaret ökat kraftigt. Riksdagen har tillfört det militära försvaret 2 miljarder kronor i extra medel och det finns bred politisk enighet att försvarsbudgeten ska höjas till två procent av BNP, den högsta nivån sedan slutet av 90-talet. Men vad har hänt sen och vilka viktiga hållpunkter ligger framför oss? Teknik & Säkerhetsforum stakar ut vägen mot nästa försvarsbeslut.
16 mars
Efter överläggningar mellan regeringen och Försvarsberedningen är samtliga åtta riksdagspartier överens om att tillföra 2 miljarder kronor till det militära försvaret. Regeringen aviserar även att ett uppdrag till försvarsmyndigheterna ska presenteras, där myndigheterna ska återkomma med ett förslag på en ekonomisk anslagstrappa som leder fram emot mot tvåprocentsmålet.
8 april
Försvarsmakten presenterar en anslagstrappa och gör bedömningen att det är praktiskt möjligt att nå två procent av BNP under budgetåret 2028. För att det ska vara möjligt krävs dock att riksdagen senast vid årsskiftet 2023/2024 fattar beslut om en justerad försvarspolitisk inriktning, bland annat kring operativ förmåga, utökad krigsorganisation, och att det samtidigt sätts nya ekonomiska planeringsramar.
17–18 maj
Sverige och Finland ansöker om medlemskap i NATO. Många medlemsländer vill se en snabb process men Turkiet motsätter sig och tidslinjen för när ländernas ansökan kan godkännas är oklar eftersom det krävs ett enigt beslut.
19 maj
Utredningen om en materielförsörjningsstrategi för det militära försvaret presenteras. De ökade anslagen och den nyss inlämnade svenska Natoansökan har inte beaktats närmare, men den särskilde utredaren Gunnar Holmgren menar att detta inte haft så stor påverkan eftersom utredningen framför allt handlar om generella principer. En sådan princip är behovet av utvecklade former för samverkan mellan stat och industri. Holmgren betonar dock utredningen inte är en industristrategi.
9 juni
Försvarsmakten ska inkomma med ett kompletterande budgetunderlag för 2023 där myndigheten tar höjd för den verksamhet och de investeringar som krävs för att anslagen till det militära försvaret når två procent av BNP 2028.
15 juni
Beslut om den ekonomiska vårpropositionen och vårändringsbudgeten. Moderaternas motion tar sikte på att två procent av BNP ska nås under budgetåret 2025 samt att Försvarsmaktens beställningsbemyndigande bör uppgå till 250 miljarder. Bemyndigandet ger Försvarsmakten dubbelt så stort utrymme att göra inköp som de hade i början av året. (M), (KD), (SD) och (L)lägger fram sina egna alternativ till regeringens vårbudget, men även en gemensam.
11 september
Riksdagsval
Efter 11 september
Enligt den politiska överenskommelsen kommer Försvarsberedningen efter valet 2022 inleda arbetet med en justerad politisk inriktning med nya ekonomiska planeringsramar.
Den nya regeringen föreslår senast i oktoberbudgetpropositionen för 2023, med skarpa förslag om nya anslagsnivåer tillförsvaret.
1 november
Försvarsmakten redovisar ”Överbefälhavarens militära råd”. Viktig information och underlag inför Försvarsberedningens fortsatta arbete förväntas:
- Perspektivstudie med förmågebehov mot 2035,
- Militär förmåga i övre Norrland,
- Redovisning av sjutton utpekade åtgärder inför kontrollstation 2023,
- Bedömning av genomförandet av försvarsbeslut 2020 samt
- Större materielprojekt.
Sommar/höst 23
Försvarsmakten har aviserat att ett nytt beslut med en justerad försvarspolitisk inriktning kommer att krävas för att möjliggöra tillväxten mot 2% (se 8 april). Sannolikt kommer då Försvarsberedningen leverera en rapport under sommaren/hösten. Baserat på dessa förslag läggs enproposition redo för beslut på riksdagens bord under hösten.
1 januari 2024
Ett eventuellt nytt försvarsbeslut börjar gälla.
