.jpg)
”Contributions, contributions, contributions”. Så ska Sverige lyckas som Natomedlem säger expert
Sveriges medlemskap i Nato närmar sig med stormsteg och nu är det främst turkisk inrikespolitik som skapar osäkerhet om tidslinjen. Konsekvenserna på det svenska försvaret kommer att bli genomgripande, både till följd av Natos integrerade organisation såväl som en stark kultur av mer informella förväntningar och solidaritet mellan medlemsländerna. Det säger Natoexperten Ann-Sofie Dahl i en intervju med Teknik och Säkerhetsforum.
Dahl, som är en mångårig förespråkare av svenskt medlemskap i försvarsalliansen, hoppas att Sveriges tradition av aktivt deltagande i internationella organisationer kommer att synas i landets förhållningssätt även till Nato. Sverige har sedan tidigare fattat beslut om att öka försvarsbudgeten till 2 procent av BNP (ett krav på alla Natoländer), men investeringen i att vara med i alliansen kan inte stanna där om Sverige ska kunna påverka dess utveckling, säger hon.
”Det är viktigt att man verkligen är aktiv, och inte bara kommer in i Nato och tänker att ’nu ska vi bli försvarade’. Contributions, contributions, contributions – det är A och O för att vara med i Nato. Har man som Sverige en ganska liten försvarsbudget kan det handla om att delta i flygpatruller över Baltikum, maritimt med ubåtar i Östersjön och med trupper till stridsgrupperna i de baltiska staterna”, säger Dahl.
”Med bidragen följer inflytande. Sverige brukar vara ganska aktivistiskt så det tror jag vi kommer vara även i Nato. Då kan vi påverka vår egen säkerhet, grannländernas, Europas, hela västvärldens”.
Hur väl förberedda är vi i Sverige på de krav som ställs på ett medlemsland?
”Ett av de viktigaste kraven som ställs är att man måste kunna försvara sig själva och vara motståndskraftiga. Det är under Artikel 3, som är mycket viktig men okänd för många. Jag tycker att Sverige ligger ganska långt framme i sina tankar om civilförsvar och totalförsvar jämfört med många andra Natoländer. Svenskar preppar ju faktiskt. Bara det faktum att vi har ett MSB* och tänker i termer av ett psykologiskt försvar är en styrka.”
Gäller det även våra militära förberedelser?
”Efter alla år som partnerland har vi en hög grad av interoperabilitet. Men som Natoland integreras inte bara en del av försvaret utan verkligen hela. Jag är inte säker på att man från militärt håll riktigt förstår vad det kommer att innebära att ingå i det här integrerade försvaret. Vi måste redan nu få förståelse om vad det blir för förändringar så att vi lägger pengar på rätt saker”.
I förra veckan kom besked från Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP) att Sverige åter kan börja exportera krigsmateriel till Turkiet. Hur påverkar det sannolikheten att Turkiet ska ratificera Sveriges Natoansökan och när förväntar du dig att medlemskapet blir verklighet?
”Det lär vara ett mycket positivt besked ur Turkiets perspektiv och underlättar ratificeringen genom att avföra den frågan från listan över turkiska klagomål. I övrigt påverkas processen mycket av saker som står utanför vår kontroll. Frågan om kurder har visserligen Sverige mer eller mindre i sina händer, men så handlar det också om allt ifrån amerikanska stridsflyg till turkiska parlamentsval och presidentval nästa år. Erdogan hanterar ratificeringsprocessen på en inrikespolitisk planhalva och det kan vi inte göra mycket åt. Men jag tror ändå att det är klart innan årsskiftet”.
En annan stor Natonyhet förra veckan var att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelade att landet har ansökt om en snabb anslutning till Nato. Vad är förutsättningarna att det går igenom?
”Det är nog mest en symbolisk handling. Deras ansökan om medlemskap lär inte behandlas av Nato under överskådlig tid. Det finns många argument för det, bland annat kan ett land som är i krig, eller har främmande makts ockupationsstyrkor på sitt territorium, inte bli medlem. Det finns även andra invändningar, som anförts redan tidigare, som att landet behöver ta itu med korruption”.
Vissa har inför ett svenskt medlemskap undrat om man kan vara säker på att Artikel 5, om kollektivt försvar, verkligen fungerar. Hur kan man veta att de andra länderna faktiskt kommer till ens försvar om det skulle bli ett väpnat angrepp?
”Det viktigaste med Artikel 5 är att den aldrig har behövt användas som den var tänkt från början. Det i sig visar att den fungerar, att den avskräckande effekten är tillräckligt stor. Men det är också något som kanske är svårt att förstå som icke-medlem, att det skapas en solidaritet och en förtrolighet eftersom man har förpliktigat sig till att försvara varandra. Det handlar inte bara om att sitta på möten och det kommer svenskarna snart att bli varse”.
* MSB = Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap
