Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska ställningstaganden formas av säkerhetsläget i omvärlden. Den nuvarande utvecklingen runt om i världen, som Rysslands allt mer aggressiva hållning och Kinas framväxt, är exempel på omständigheter som Sverige behöver förhålla sig till.
Ryssland visar sin vilja att återetablera sig som en stormakt och landets militära agerande med den fullskaliga invasionen mot Ukraina har kraftigt försämrat omvärldsläget. Nedan följer ett urval av ryskt agerande som påverkar Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska hållning.
2013 lanserade chefen för den ryska generalstaben, Valerij Gerasimov, en doktrin som innebär att i princip allt kan användas för krigföring. Kombinationen av reguljär krigföring, icke-reguljär krigföring och andra typer av angreppsmetoder brukar ibland benämnas hybridkrigföring. Det är en typ av krigföring som påverkar människors vardag genom exempelvis ekonomisk påverkan, desinformationsspridning och cyberattacker. Det främsta syftet med rysk hybridkrigföring är att stärka Rysslands identitet som stormakt, i första hand utan öppen våldsanvändning.
Det ryska agerandet gentemot forna sovjetiska satellitstater väcker ständigt frågan om Rysslands ambition av fortsatt eller ökad kontroll. Bakgrunden till de militära angreppen mot exempelvis Georgien och Ukraina har en tydlig gemensam nämnare – staterna hade närmat sig väst och uttryckt en önskan om medlemskap i Nato.
Den ryska annekteringen av Krim och den senare fullskaliga invasionen mot Ukraina är brott mot folkrätten. Invasionen av Ukraina har lett till ett av de värsta säkerhetspolitiska lägena sedan andra världskriget. Rysslands militära agerande i Ukraina strider mot krigsrätten med bombning av civila mål som bostäder och vatten- och el-tillförsel. Krigsföringen bygger på en avsiktlig förstörelse av städer. Samtidigt som Ryssland agerar militärt i Ukraina arbetar Ryssland med Kremlvänliga desinformationskampanjer och cyberkrigsföring. Den ryska planen var att inta Ukraina i en snabb process, men Ukraina visade sig tidigt motståndskraftigt.
Kinas framväxt är en av de största globala omställningarna sedan Berlinmurens fall. Det ställer Sverige, EU och inte minst USA inför en rad nya försvars- och säkerhetspolitiska frågor. De kinesiska underrättelsetjänsterna bedriver en systematisk och omfattande underrättelseverksamhet och säkerhetshotande verksamhet mot Sverige och svenska intressen. Detta inkluderar omfattande spioneri mot Sverige och aktiviteter som forsknings- och affärsutveckling, strategiska produktanskaffningar och teknik och kunskapsöverföring via rekryteringsprogram som kan utgöra allvarliga säkerhetshot. Kinas tonläge mot Taiwan har även under senare tid utvecklats och är skäl till oro. Hot om militärt våld är alltid oacceptabelt, särskilt för permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd.
Sedan Kinas ledare Xi Jinping tillträdde har han varit tydlig med sina ambitioner. Som politisk vision presenterade han ”den kinesiska drömmen” som ska realiseras till 2049, då nationen fyller 100 år. Då ska Kina vara ”fullt utvecklat, rikt och mäktigt”, vilket i praktiken innebär att landet ska ha säkrat sin plats som världens ledande supermakt.
Som en del av det politiska projektet lanserade Kina år 2013 initiativet ”Ett bälte, en väg”, även kallad ”den nya sidenvägen”. Detta enorma initiativ innefattar stora satsningar på infrastruktur runt om i världen. På så sätt vill man skapa nya marknader och säkerställa handelsförbindelser med resten av världen, vilket leder till ett ökat kinesiskt inflytande i flera stater runt om i världen.
Kina investerar även i digital infrastruktur. I Sverige klassas 5G-nätet som kritisk infrastruktur, vilket innebär att det kinesiska företaget Huawei förbjudits att delta i den svenska nätutbyggnaden. Enligt Säpo utgör Kina ett av de största hoten mot Sverige och 2017 antog Kina en lag som tvingar landets företag att överlämna information till staten. Kinesiska bolag involverade i kritisk infrastruktur bedöms därför utgöra risk för underrättelsehot och hybridkrigföring.
Kinas militära förmåga har blivit avsevärt starkare och i synnerhet gäller det landets flotta. Det rör sig om ett skifte från landgränskonflikter och satsningar på armén till en expansion utanför de egna gränserna där den växande flottan spelar en avgörande roll.
USA:s försvarsstrategi från 2018 är den första uppdateringen på ett decennium. Landets nya försvarsstrategi går ut på att återställa USA:s militära konkurrensfördel för att avskräcka Ryssland och Kina från att utmana USA, USA:s allierade eller den världsordning som rått sedan andra världskrigets slut. Det ska ske genom en återuppbyggnad av landets militära beredskap, stärkta allianser samt en reformering av försvarsdepartementet för bättre prestanda och kostnadseffektivitet.
Ett exempel på stärkta säkerhetssamarbeten med andra länder är bildandet av Aukus 2021 tillsammans med Australien och Storbritannien. Syftet med Aukus är, förutom att förse Australien med atomdrivna ubåtar, att kunna svara på Kinas intensifierade närvaro i den indopacifiska regionen.
Sverige ingår i ett flertal olika försvarssamarbeten genom medlemskapet i EU (internationella samarbeten). I Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen 2021 meddelade hon att man arbetat fram en ny gemensam deklaration mellan EU och NATO, men att EU i framtiden också behöver kunna agera på egen hand i större utsträckning. EU har som ambition att förbättra det kollektiva beslutsfattandet och underrättelsesamarbetet, stärka den interna handeln av försvarsutrustning och utforma en ny europeisk cybersäkerhetsakt. Ursula von der Leyen och Emmanuel Macron kommer att anordna ett toppmöte om Europas försvar under det franska ordförandeskapet i Europeiska rådet 2022.
Ett exempel på stärkta säkerhetssamarbeten med andra länder är bildandet av Aukus 2021 tillsammans med Australien och Storbritannien. Syftet med Aukus är, förutom att förse Australien med atomdrivna ubåtar, att kunna svara på Kinas intensifierade närvaro i den indopacifiska regionen.
Som svar på den militära aggressionen har EU kraftigt utökat sanktionerna mot Ryssland genom att lägga till ett betydande antal personer, företag och organisationer på sanktionsförteckningen och genom att anta restriktiva åtgärder som är kraftfullare än någonsin. EU har visat enighet och styrka och gett humanitärt, politiskt, ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina. EU har åtagit flera individuella och ekonomiska sanktioner mot Ryssland sedan invasionen. Åtgärderna syftar till att försvaga Rysslands ekonomiska bas, beröva landet kritisk teknik och kritiska marknader samt att avsevärt begränsa landets förmåga att föra krig. Det första sanktionspaketet infördes den 25 februari 2022, och ett år senare, den 25 februari 2023, infördes det tionde sanktionspaketet.
Två veckor efter invasionen av Ukraina hölls ett EU-toppmöte som resulterade i slutsatsen att EU måste bli starkare och satsa mer på försvaret. På mötet beslutades att medlemsländerna ska öka sina försvarsutgifter, något många länder redan annonserat innan mötet.
På uppdrag av Storbritanniens regering publicerades år 2021 Integrated Review, en genomgång av landets säkerhets- och utrikespolitik till och med 2025. Här betonas bland annat öppenhet, säkerhet och motståndskraft samt nära allianser och gemensamma lösningar. Det framgår också att Storbritannien åter vill ta plats som en positiv kraft i världen. Den nya strategin innehåller fyra övergripande mål:
Ett förändrat klimat medför omfattande konsekvenser för global säkerhet. Stora geografiska områden påverkas i allt högre grad av klimatförändringarna och humanitära katastrofer riskerar att bli vanligare. Vid klimatkatastrofer destabiliseras samhällen och konflikter om knappa resurser riskerar att ta fart. Att kontrollera resurser har länge varit ett maktspel som orsakat konflikter. Historiskt sett har kontroll över resurser varit en källa till maktspel och konflikter. När det handlar om livsnödvändiga resurser som måste delas mellan länder med instabila inrikespolitiska förhållanden och ansträngda relationer, ökar risken för konflikter betydligt.
Tillgången till resurser som exempelvis vatten är av avgörande betydelse för flera länders socioekonomiska och säkerhetsmässiga framtid. När det råder brist på inhemsk vattenproduktion på grund av torka blir länder sårbara för prisförändringar på den internationella marknaden. Denna sårbarhet kan leda till allvarliga oroligheter då befolkningens grundläggande behov inte kan tillgodoses. Tidigare har sådana situationer bidragit till protester och inhemsk konflikt.
Den pågående teknikutvecklingen sker i exponentiell takt och kommer att ha stor påverkan på hur det framtida slagfältet ser ut samt hur försvars- och säkerhetspolitiken utformas.
Arktis är ett område som ger stora möjligheter för teknikutveckling. Arktiska förhållanden såsom kallt klimat och glesbefolkade områden möjliggör effektiva test och demonstrationsmiljöer för utveckling av flyg- och fordonsindustrin, samt en internationellt framstående rymdverksamhet vid rymdbasen Esrange utanför Kiruna. I och med klimatförändringarna har Arktis blivit ett högintressant militärt område. När isarna smälter öppnas ett nytt hav upp vilket innebär nya farleder, mer tillgängliga naturtillgångar och ökad konkurrens mellan stormakterna. Detta har gjort att Arktis har fått en ny strategisk betydelse.
Läs mer om kommande försvarsteknologier och framtidens slagfält
