Framtidens slagfält kommer troligen att se helt annorlunda ut jämfört med idag, med mer avancerade vapen, fler obemannade fordon och en högre grad av cyberkrigföring.
Det är svårt att förutspå framtidens slagfält och historiskt har experter ofta förutspått fel. Dagens snabba och stundtals omvälvande teknologiska framsteg förändrar inte bara slagfältet, utan även i grunden hur vi organiserar oss som samhällen. I det uppkopplade samhälle vi lever i idag kan effekterna av en cyberattack få förödande konsekvenser. Det kommer sannolikt leda till att informationspåverkan i olika former blir vanligare och att de i högre utsträckning ses som ett alternativ eller komplement till ett konventionellt väpnat angrepp.
Teknik som idag till stor del utvecklas av privata företag utan direkta kopplingar till försvarsindustrin används även inom försvaret. Eftersom det generellt ställs högre krav på militär teknik än civilt framtagen teknik måste den senare ofta anpassas för förbättrad tillförlitlighet, robusthet och säkerhet. En viktig skillnad är att militära system ofta måste klara av mer extrema miljöer och situationer.
Några exempel på kommande teknologier som sannolikt kommer påverka framtidens slagfält:
Vapensystem och fordon med minimal mänsklig inblandning blir allt vanligare – i luften, på marken och till sjöss. Det kan handla om fjärrstyrda eller helt autonoma drönare, såväl som självkörande fordon. Teknikutvecklingen på det här området drivs till stor del av den civila fordonsindustrin, men tekniken går även att tillämpa inom det militära. Där används idag obemannade eller autonoma system framför allt för underrättelseinhämtning, fastställande av lägesbild, viss logistik och för operationer i svårtillgänglig terräng eller farlig miljö.
Framväxten av autonoma system har lett till flera etiska och folkrättsliga debatter, ofta med utgångspunkt i hur olika aktörer ser på tillämpningen av systemen.
Samma teknik som kan göra mirakel för personer med funktionsvariationer kan komma att förbättra soldaters förmåga att utföra uppdrag. Ett tydligt exempel är förstärkande så kallade exoskelett, som har potentialen att göra soldater fysiskt starkare. Soldater på marken kommer också i allt högre utsträckning vara uppkopplade genom högteknologisk utrustning för att i realtid utbyta information.
Med hypersonisk hastighet avses hastigheter kring eller över fem gånger ljudhastigheten (Mach 5). Idag utvecklas redan hypersoniska missiler, med hastigheter på upp till 20 gånger ljudets hastighet, till flera av världens största försvarsmakter. Den här typen av missiler kan ha lång räckvidd och är på grund av den höga hastigheten svåra att slå ut med hjälp av konventionella självförsvarssystem.
Rymdbaserade system används idag militärt för ökad precision i positionering och tid, spaning, förvarning, global kommunikation och dataöverföring. Under de senaste årtiondena har rymdindustrin vuxit snabbt, vilket har bidragit till fler aktiva satelliter i omlopp. Uppskattningsvis rör det sig om cirka 2 000 satelliter i nuläget, men det finns bedömningar som talar för att antalet kan växa till omkring 10 000 inom tio år. Samtidigt bidrar användningen av rymdbaserade system till en ökad mängd rymdskrot, vilket kan leda till konflikter när utrymmet i rymden minskar.
Internet och cyberrymden blir en allt viktigare förutsättning för vår vardag och för att genomföra all typ av arbete, civilt som militärt. Ett fungerande cyberförsvar och motståndskraft mot cyberattacker och -terrorism är avgörande för att kunna upprätthålla samhällsviktiga funktioner som exempelvis demokratiska val, fungerande sjukvård och spridning av samhällsinformation.
