Försvars- och säkerhetspolitik

Omfattande reform av svenska försvaret. Den indelta armén avvecklas och allmän värnplikt införs.

Över 30 000 bönder demonstrerar för ett starkare försvar. Kung Gustav V ansluter till deras krav i det så kallade borggårdstalet. Det utlöser en konflikt mellan Gustav V och den liberale statsministern Karl Staaff.

Skotten i Sarajevo utlöser första världskriget. Sverige förklarar sig vara neutralt och mobiliserar delar av försvaret för att hindra att neutraliteten kränks på svenskt område.

Sveriges militära säkerhetsläge har förbättrats och många förespråkar nedrustning. Sverige blir medlem i nybildade Nationernas Förbund, som ska garantera fred och säkerhet.  

Omfattande nedrustning av svenska försvaret samt övergång till modernare försvar. Bland annat blir flygvapnet en ny försvarsgren genom att arméns och marinens flygstridskrafter slås samman.

På tio år går Sverige från nedrustning till ny upprustning. Flygvapnet genomgår en historisk upprustning. Statsminister Per Albin Hansson om vad som krävs: ”Vårt land bör så långt möjligt självt tillverka sina vapen. Varje nödvändighet att inköpa sådana utifrån gör oss mer eller mindre beroende av andra stater.”

Andra världskriget bryter ut. Nedrustningen mellan världskrigen hade försvagat Sveriges militära beredskap. Sverige rustar upp på nytt och köper flygplan, fartyg och kanoner. Vid krigets slut är den beredskapen god.  

Sverige lyckas inte köpa fjärrspaningsflygplan från USA och Storbritannien. I stället anskaffas flygplan och fartyg från Italien som inte passade det italienska försvaret.

Sveriges regering tillåter att en tysk division förflyttas genom landet från Norge till krigsfronten i Finland. Incidenten prövade Sveriges neutralitet och blev en av de mest omdebatterade i modern svensk utrikespolitik.

Största omorganisationen av Försvarsmakten i Sverige sedan 1925. Sverige fortsätter övergången från invasions- till insatsförsvar. Nedläggning av flera förband och staber.

Sveriges insats i Afghanistan visar att den försvarspolitiska doktrinen nu i första hand är inriktat på internationella insatser snarare än nationellt försvar.

2007

Putins tal på säkerhetskonferensen i München markerar Rysslands förnyade ambition att återetablera sig som en stormakt.

2008

Sydossetiska republiken hävdar självständighet från Georgien med militärt stöd av Ryssland. Ett bakomliggande skäl var Natos löfte om georgiskt medlemskap. Ryssland ser utvidgningen av Nato som ett hot mot de egna säkerhetsintressena.

Värnplikten blir vilande i fredstid och ersätts av så kallad totalförsvarsplikt som gäller män och kvinnor mellan 16 och 70 år.

Chefen för den ryska generalstaben, Valerij Gerasimov, lanserar ansatsen som innebär att i princip allt (militär, teknik, information, diplomati, ekonomi, kultur etc.) kan användas för krigföring. Kallas ibland för icke-linjär krigföring.

Ryssland invaderar och annekterar Krimhalvön. Annekteringen skedde i efterdyningarna av den ukrainska revolutionen och är del av en större konflikt mellan Ryssland och Ukraina.

Regeringen återinför skyldigheten att mönstra och genomföra grundutbildning med värnplikt. Sverige ska återigen tillämpa alla delar av lagen om totalförsvarsplikt.

Försvarsbeslutet för perioden 2021–2025 innebär den största upprustningen på decennier.