Gripen har överlägset lägst kostnader över en livscykel
Kostnadsmässigt är det ingen av konkurrenterna som kan mäta sig med Gripen. Jämfört med den amerikanska storsäljaren F-35 är livscykelkostnaderna minst hälften för det svenska stridsflygplanet. Enligt Saabs beräkningar är kostnaderna över en livscykel för ett land att köpa Gripen lägre än så, och endast en tredjedel av vad ett motsvarande förvärv av F-35 kostar.
Sverige är ett av få länder i världen som utvecklar egna stridsflygplan. JAS 39 Gripen, som tillverkas av Saab och har tagits fram i nära samarbete med Försvarsmakten och FMV, och dess Gripen E-version är den senaste i raden av svensktillverkade stridsflygplan, vars historia sträcker sig hundra år tillbaka i tiden.
Nyligen fick Saab Aeronautics i uppdrag av FMV att genomföra en förstudie om nästa generations stridsflyg, det vill säga det vapensystem som Försvarsmakten ska börja ersätta Gripen med. Utvecklingen av nya stridsflygsystem är komplexa med långa ledtider och liknande förstudier är normala i branchen där man studerar framtida teknikutveckling och behovsbilder. Resultatet brukar bli att befintliga flygplan uppgraderas med ny teknik fram till den dag då ett nytt stridsflygsystem är redo.
Politikernas beslut
Om Sverige ihop med Saab ska fortsätta med att tillverka egna stridsflygsystem är ett beslut för politikerna att fatta. Alternativet är att köpa stridsflygsystem av annan tillverkare än Saab. En tredje möjlighet är att ingå partnerskap om att utveckla ett nytt stridsflygsystem tillsammans med en annan stat och dess industri.
Utan att föregå den diskussionen är en av frågorna hur stora kostnaderna blir för den svenska staten att finansiera en egen produktion jämfört med ett inköp av ett utlandsproducerat stridsflygsystem, eller i form av ett samarbete med annat land.
I debatten och i svenska medier har det förekommit påståenden om att Gripensystemet skulle vara dyrt i jämförelse med konkurrenternas stridsflygplan – ja, till och med att Gripen skulle kosta lika mycket som amerikanska F-35, ett plan som är allmänt känt för att vara dyrt men som många länder ändå valt att köpa.
“Vill ha en objektiv studie”
För att reda ut hur den faktiska kostnadsbilden ser ut för Gripen C/D respektive Gripen E/F samt sex av de närmast konkurrerande stridsflygplanen i västvärlden vände sig Saab Aeronautics till internationellt erkända Aviation Week Network för att ta fram fakta i målet.
”Vi har inget att dölja vad gäller kostnader för våra stridsflygsystem. De är utvecklade för att passa ett land med utsatt geografiskt läge, stark hotbild men samtidigt förhållandevis begränsade resurser. Vi har fått gå vår egen väg när det gäller användning av modern teknik och moderna utvecklingsmetoder för att skapa ett effektivt och slagkraftigt system där vi samtidigt begränsat kostnaderna för kunden, både initialt och under hela livscykeln. Därför bad vi Aviation Week, med all deras branschkunskap, att på ett objektivt sätt göra denna studie”, säger Viktor Lindman, marknads- och försäljningsdirektör på Saab Aeronautics.
För att kunna ge en relevant och heltäckande bild av kostnaderna har studien utgått från den totala kostnaden för ett stridsflygsystem under hela dess livlängd, en så kallad livscykelkostnad.
Jämfört åtta olika stridsflygplan
Studien omfattar åtta olika nu aktuella stridsflygplansystem, förutom de två versionerna av Gripen handlar det om amerikanska Boeings F-15 EX (Eagle II) och F/A-18 E/F (Super Hornet), amerikanska Lockhead Martins F-16V (Fighting Falcon) och F-35A (Lightning II/Joint Strike Fighter), franska Dassault Aviations Rafale samt europeiska Eurofighter Typhoon.
All data som använts i studien kommer från olika öppna källor, vilket inkluderar regeringars budgetprognoser och uppgifter om utgifter, publik information från affärsuppgörelser, finansiella offentliggöranden och pressmeddelanden.
Studien fokuserar på de tre huvusakliga kostnadsstrategierna anskaffning, underhåll samt drift, och använder en standardiserad uppsättning av delkomponentkostnadselement inom dessa kategorier. Den utgår från fyra antaganden: att flottan som anskaffas består av 100 flygplan, att antalet flygår är 37 år, att genomsnittligt antal flygtimmar per år och flygplan ligger på 200 timmar och att det totala antalet flygtimmar under flottans livslängd uppgår till 596 000 flygtimmar.
Källa: Aviation Week. Grafik: TSF
Gripen klart lägst livscykelkostnad
Lägst livscykelkostnad för ett flygplan inkluderande anskaffning, underhåll och drift under 37 år och ett genomsnittligt utnyttjande med 200 timmars flygningar per år har Gripen C/D med cirka 215 miljoner US-dollar (cirka 2 265 miljoner kronor). Näst lägst livscykelkostnad har Gripen E/F med 240 miljoner dollar.
Överlägset dyrast är den amerikanska storsäljaren F-35A, vars livscykelkostnad för ett flygplan uppgår till 453 miljoner dollar. Det är mer än dubbelt så hög kostnad jämfört med Gripen C/D och nära dubbelt så hög kostnad jämfört med Gripen E/F (den dyrare av Gripenversionerna).
Här ska dock noteras att underlaget för studien när det gäller de amerikanska stridsflygplanen utgår från amerikanska myndigheters öppna information som visar vad livscykelkostnaden för ett F-35-plan blir för USA, vilket inte är det samma som för länder som tvingas importera sina stridsflygplan.
”USA har stordriftsfördelar som ett mindre land aldrig kan åtnjuta. Tar man hänsyn till det så är kostnaden enligt våra beräkningar för ett land som vill köpa Gripen bara en tredjedel av vad kostnaden är för F-35, vilket också indikeras i de revisionsrapporter som Norge och Kanada givit ut”, säger Viktor Lindman.
Studien från Aviation Week visar vidare att näst högst styckpris har Boeings F-15X med 357 miljoner dollar, vilket dock är cirka 100 miljoner dollar under F-35 Joint Strike Fighters kostnadsnivå. Franska Rafale och europeiska Eurofighter Typhone placerar sig mittemellan Gripen och F-35 med 326 respektive 340 miljoner dollar.
De två övriga amerikanska stridsflygplanen, F-16V (Fighting Falcon), som är en senare modell av de plan som flera västländer skickar som stöd till Ukraina, och F-18 (Super Hornet) är 50–60 miljoner dollar dyrare i livscykelkostnad jämfört med Gripen C/D (den billigare Gripenversionen). F-18 används av US Navy och är ett robust och förhållandevis billigt system.
Skyhögt underhåll för F-35
Tittar man på hur kostnaderna fördelar sig mellan de tre kategorierna anskaffning, underhåll respektive drift svarar de genomgående för ungefär en tredjedel vardera med något högre procentuell andel för underhållet. Återigen sticker F-35 ut, vars andel för underhållet uppgår till hela 45 procent, att jämföra med Gripens 35 procent av de totala livscykelkostnaderna. Kostnaderna för underhåll kan också mätas per flygtimme. Hos F-35 är de nästan tre gånger större än för Gripen C/D (29 283 dollar mot 10 815 dollar).
Studien kan även berätta om livscykelkostnadernas storlek för hela flottan bestående av 100 stridsflygplan. Här toppar F-35 på 38,6 miljarder dollar (cirka 405 miljarder kronor), medan Gripen C/D landar på 18,5 miljarder dollar och E/F-versionen på 20,8 miljarder dollar för en flotta på 100 plan. En flotta med de andra två europeiska alternativen har 36–59 procent högre kostnader jämfört med de svenska stridsflygplanen.
Kostnadernas andel för själva anskaffningen av planen av livscykelns totalkostnad varierar mellan 28,5 procent (F-35) och 39,3 procent (Eurofighter). Det är ofta anskaffningskostnaden som meddelas i samband med internationella affärer, trots att de bara utgör en mindre del av den totala kostnaden.
Högst styckkostnad för anskaffningen har Eurofighter Typhone med 111,7 miljoner dollar, därefter kommer F-35 med 110,2 miljoner dollar, följt av Rafale på 108,4 miljoner dollar. Allra lägst styckkostnad har F-16 med 75,5 miljoner dollar, marginellt lägre än de 75,6 miljoner dollar som Gripen E/F har. F-16 är ett plan som har varit i tjänst i många år och som med tiden har kommit ner något i pris.
Källa: Aviation Week. Grafik: TSF
“En stor fördel för Gripen”
Författaren bakom studien, Craig Caffrey, analytiker och chef för Defense Markets & Data, Intelligence & Data Services vid Aviation Week Network, säger i en kommentar till studien:
”Det viktigaste med denna studie är att den försöker tillhandahålla en standardiserad mätning av stridsflygplansystem genom livskostnader för olika flygplansflottor baserat på faktiska budget- och kontraktsdata. Detta är en notoriskt utmanande sak att göra eftersom regeringar och flygplanstillverkare kan definiera kostnader på olika sätt.”
Och han tillägger:
”I slutänden är kostnader för ett stridsflygplansystem under hela dess livslängd endast en av ett antal faktorer som beaktas när regeringar väljer ett nytt flygplan, men de är en nyckelfaktor. Lägre livscykelkostnader är en stor fördel att ha för Gripen, speciellt när man konkurrerar i länder med liknande strategiska krav och budgethänsyn som Sverige”, säger Craig Caffrey.
På Saab berättar Viktor Lindman att man förenklat kan säga att ju större och tyngre ett stridsplan är, desto dyrare är det.
“Gripens konkurrenter är designade för att operera från baser långt från fronten på sina uppdrag, något som kräver mer bränsle och större och därmed tyngre flygplan. Ett plan som F-35 har förstås även det en betydande offensiv förmåga men kräver så enormt mycket underhåll, resurser och infrastruktur att det inte skulle vara funktionellt i svensk miljö under någon längre tid”, säger Viktor Lindman.
Fotnot: Studien omfattar inte specifika kostnader som är varierande mellan operatörer såsom vapenanskaffning, forskning och utveckling samt test och utvärdering (RDT&E), uppgraderingar, infrastruktur, simulatorer och träning (se faktaruta). En majoritet av de globala anskaffningsprogrammen för stridsflygsystem inleds med anskaffningsfasen och innefattar således inte sådana kostnader som har att göra med forskning, utveckling, test och utvärdering. Mer än 98 procent av kostnaderna vid internationella anbudsförfaranden på stridsflyg kan hänföras till faserna för anskaffning, underhåll och drift under ett stridsflygsystems livscykel. Den fjärde och sista fasen i ett stridsflygsystems livscykel, avveckling (disposal), som är mindre än 1 procent av de totala livscykelkostnaderna, har inte heller tagits med i studien.
Liknande artiklar:
