Vart pekar EU:s strategiska kompass?
I takt med att EU:s medlemsstater står inför allt fler komplexa säkerhetshot har det höjts röster om ett ökat behov av en gemensam strategisk vision för unionens säkerhetspolitik. EU:s strategiska kompass är tänkt att lösa det behovet.
EU är mitt uppe i en process att införa den strategiska kompassen för ökad säkerhet i Europa. I arbetet har man genomfört en analys för att utröna vilka säkerhetspolitiska hot EU och dess medlemsstater står inför och har ett behov att försvara sig emot.
Hotbilden mot medlemsstaterna
Analysen över hotbilder är hemligstämplad men ett antal övergripande trender har presenterats och tydliggjorts.
På en global nivå pågår en negativ trend kopplat till avtrappning av globaliseringen, växande ekonomisk rivalitet mellan stormakter, ökade klimatförändringar samt resurskonkurrens, migrationstryck och hot mot det multilaterala systemet.
På en regional nivå uppfattas en ökad instabilitet samt fler mellanstatliga och inomstatliga konflikter. Det pågår även en yttre påverkan, bland annat utav icke-statliga aktörer med syfte att destabilisera regionen.
Hoten mot EU ökar. Statliga och icke-statliga aktörer agerar mot EU genom så kallade hybrida metoder, inklusive disruptiva teknologier, desinformation och andra icke-militära verktyg, inklusive terrorism.
Vad föreslår EU-kommissionen?
EU-kommissionen har tagit fram ett förslag till den strategiska kompassen. Detta förslag kommer att presenteras av EU:s ledare under toppmötet som anordnas i mars 2022 under det franska ordförandeskapet. Utkastet till förslaget som presenterades på Europeiska rådet den 15-16 november innefattar bland annat:
- Att EU senast 2025 bör ha utvecklat en gemensam snabbinsatsstyrka bestående av 5000 soldater.
- Öka partnerskapet till organisationer som Nato och FN samt till individuella partners så som USA, Kanada och Norge.
- Öka insatserna inom forskning och utveckling i syfte till att fylla strategiska luckor samt för att minska teknologiska och industriella beroenden.
- Öka kapaciteten till att förhindra, försvåra och svara på hybrida hot, exempelvis cyberattacker.
En särskild fråga som har lyfts är möjligheten att uppnå europeisk konsensus. Olika medlemsstater har olika prioriteringar och strategiska kulturer baserat på bland annat dess militärstrategiska läge. Både utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) menar exempelvis att snabbinsatsstyrkan på 5000 soldater inte är rätt väg att gå.
