Tre budskap från NATO:s toppmöte i Washington
Den nionde till den elfte juli, i samband med NATO:s 75-års jubileum, genomförde NATO-ländernas ledare sitt årliga toppmöte i Washington – det första toppmötet som Sverige deltagit vid som fullvärdig medlem i alliansen. I samband med mötet publicerades en kommuniké om vad NATO står upp för och ska arbeta för att uppnå, bland annat inom den försvarsindustriella sektorn.
”Vi, stats- och regeringscheferna för den nordatlantiska alliansen” är traditionsenligt den inledande frasen i den första paragrafen i kommunikén från Washington. En påminnelse om konsensusregeln som ligger till grund för samtliga beslut som fattas inom NATO, såväl som enigheten bakom de budskap alliansen deklarerar för världen. Efter att i den andra paragrafen ha välkomnat Sverige som den senaste i raden av allierade länder följer därefter ytterligare 36 paragrafer som redogör för den kollektiva ståndpunkten i frågor som rör allt ifrån Rysslands anfallskrig mot Ukraina till samarbete med EU. Nedan redogör vi för ett axplock av budskapen från Washington.
1. Ryssland utgör det främsta hotet mot alliansens säkerhet
NATO konstaterar att den fullskaliga invasionen av Ukraina underminerar europeisk såväl som global säkerhet, och Ryssland pekas ut som det mest direkta och signifikanta hotet mot alliansens säkerhet. Främst Kina, men även Iran, pekas vidare ut som möjliggörare för Rysslands fortsatta krigsinsats, och de uppmanas att omedelbart upphöra med sin vapenexport till Ryssland. Den hotfulla ryska retoriken kopplat till kärnvapen och användandet av kemiska stridsmedel i Ukraina fördöms. NATO utlovar ytterligare koordinerade åtgärder för att bemöta ryska hybridoperationer, som intensifierats, bland annat i form av sabotage, irreguljär migration och aktioner i cyberdomänen, mot allierade länder.
Samtidigt hyllas Ukrainas fortsatta motstånd och försvar av sitt eget territorium, och ytterligare hjälp för att möjliggöra det utlovas genom ett löfte om långsiktigt säkerhetsstöd (Pledge of Long-Term Security Assistance for Ukraine). NATO-länderna utlovar bland annat ett minimumstöd till Ukraina om 40 miljarder euro fram till nästa NATO-toppmöte i Haag 2025, såväl som fortsatt utbildning och träning av Ukrainas styrkor. Kommunikén tydliggör även att Ukrainas framtid finns i NATO, och att arbetet för att fullgöra landets euro-atlantiska integration fortsätter.
2. Partnerskap och samarbeten är en nyckel för stabilitet
Partnerskap och samarbeten uppges fortsatt att vara en viktig del i att lyckas med NATO:s tre huvuduppgifter; avskräckning och kollektivt försvar, att förebygga civila och militära kriser samt säkerhetssamarbete. I 30 år har alliansen arbetat med projekten Partnership for Peace (PfP) och The Mediterranean Dialogue (MD), samt i 20 år med Istanbul Cooperation Initiative (ICI), som involverar flera länder i Mellanöstern. Även Moldaviens och Bosniens ökade integration med Europa lyfts fram och välkomnas, och NATO avser fortsätta stötta båda länderna arbete med att stärka sin försvarsförmåga och att svara mot hybridhot.
EU är alltjämt en unik och särskilt viktig partner för NATO, och samarbetet är nu starkare än någonsin, både avseende stödet till Ukraina och på områden som rymd, cyber, klimat och försvar. Den fortsatta utvecklingen av kompletterande och interoperabla försvarsförmågor där överflödig duplicering av förmågor undviks lyfts fram som särskilt viktigt för de gemensamma ansträngningarna att effektivt bygga säkerhet i det euro-atlantiska området.
3. Medlemsländernas försvarsindustriella kapacitet ska stärkas
Det transatlantiska försvarsindustriella samarbetet är en kritisk del av NATO:s avskräcknings- och försvarsförmåga. Redan under toppmötet i Vilnius 2023 enades NATO-länderna om en plan för ökad produktion av försvarsmateriel, och i Washington följdes den planen upp med ett löfte om att vidare öka den industriella kapaciteten i alliansen (NATO Industrial Capacity Expansion Pledge). Syftet med den senaste överenskommelsen är att underlätta för de allierade länderna att fylla upp sina egna förråd samtidigt som stödet till Ukraina fortsätter.
Det nya löftet omfattar följande nya punkter för att stärka försvarsindustrin:
- Att stärka försvarsindustrin inom alliansen, exempelvis genom att tydligare signalera efterfrågan till industrin, att underlätta finansiering och att avlägsna hinder för handel.
- Att mer systematiskt utveckla industrin, exempelvis genom att dela nationella planer och strategier med varandra.
- Att snabbt leverera kritiska förmågor, i enlighet med NATO:s försvarsplaneringsprocess och för att fortsatt kunna stödja Ukraina, initialt handlar det om stridsavgörande ammunition och luftvärn.
- Att öka antalet stora, multinationella upphandlingar, i syfte att öka interoperabilitet och ge mer värde per investerad krona.
- Att stärka samarbetet med Ukraina och stötta deras försvarsindustriella bas.
- Att stärka samarbetet med NATO:s partners, exempelvis genom att öka samarbetet med EU, Australien, Japan, Nya Zeeland och Sydkorea.
- Att öka interoperabilitet och utbytbarhet av system, exempelvis genom att accelerera implementation av gemensamma standarder inom NATO.
- Att skydda och bygga resiliens för försörjningskedjorna kritiska för alliansens industri.
NATO omfamnar även digitalisering och nya framväxande teknologier i syfte att bibehålla sin tekniska fördel och för att kunna fortsätta utveckla system som möter både nuvarande och framtida hot. Alliansen ska implementera sin reviderade AI-strategi, sin nya kvantum strategi och sin nya bioteknik strategi. Det tidigare framgångsrika arbetet för att driva innovation inom försvarsområdet med NATO:s försvarsinnovations accelerator (DIANA) och innovationsfond (NIF) kommer också att fortsätta.
