Sverige står inför ett historiskt försvarsbeslut
Fredagen den 26 april 2024 överlämnade Försvarsberedningen sin rapport ”Stärkt försvarsförmåga, Sverige som allierad” till försvarsministern Pål Jonson och ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin. Det allvarliga säkerhetspolitiska läget liksom de krav som följer som allierad innebär enligt Försvarsberedningen att det krävs ambitionshöjningar i det militära försvaret.
Teknik och Säkerhetsforum har tidigare skrivit om vägen till ett nytt försvarsbeslut, och är nu efter Försvarsberedningens rapport ett steg närmare en ny inriktning för Försvarsmakten såväl som för det svenska totalförsvaret.
Försvarsberedningens förslag innebär att tillskottet för det militära försvaret kommer stegvis från år 2025, för att 2030 uppgå till totalt 52,8 miljarder kronor. För det civila försvaret kommer tillskottet bli minst 15 miljarder kronor per år från 2028.
Försvarsberedningen har bejakat flera av de förslag som Försvarsmakten tidigare redovisat i bland annat Överbefälhavarens militära råd. Inom ramen för det rådet ryms bland annat ett ökat fokus på luftförsvar genom och Natos integrerade luft- och robotförsvar (Integrated Air and Missile Defence, IAMD), ökad förmåga att operera och försvara sig mot obemannade farkoster, ökad förmåga till interoperabilitet och att kunna ingå i Natos ledningssystem på alla nivåer.
Försvarsmakten lägger även ett ökat fokus på att utveckla logistiken och Sveriges förmåga att utgöra ett bas- och uppmarschområde för allierade förband och ökad förmåga att kunna verka med stridskrafter utanför Sveriges gränser. En del i densammantagna avvägningen är också att förstärka marinen med bland annat fyra nya ytstridsfartyg.
Försvarsberedningens förslag för att stärka den svenska krigsorganisationen omfattar bland annat följande:
• Tidigareläggning av två brigader, med inriktningen att ha tre mekaniserade brigader och en infanteribrigad i allt väsentligt operativa 2030.
• Bildandet av ett nytt fältförband i form av ett Norrlandsinfanteriregemente i krigsorganisationen (detta ska inte förväxlas med uppsättandet av en organisationsenhet).
• Värnpliktsutökning från dagens 8 000 till 10 000 år 2030 och 12 000 år 2032, samt att ytterligare utökning till 14 000 år 2035 ska övervägas.
• Förstärkt personaltillgång till marinen för att säkerställa det operativa nyttjandet i flottan.
• Utökad luftvärnsförmåga för att kunna möta hotet från olika typer av obemannade flygande farkoster.
• Ytterligare anskaffning av förnödenheter, inklusive ammunition bland annat jaktrobotar och kryssningsrobotar och reservdelar.
• Nya territorialförband, organiserade i ett tjugotal kompanier och plutoner.
• Säkerställa repetitionsutbildning för krigsorganisationens krav.
• Förstärkning till de frivilliga försvarsorganisationerna.
• Utökning av officersutbildninge
