Sociala medier hotfullt vapen i propagandakriget

Tjänstemännen på den vid årsskiftet nyinrättade Myndigheten för psykologiskt försvar hann knappt ta plats vid sina skrivbord förrän de hamnade i hetluften.

Uppgifter på arabiskspråkiga sociala medier hade mot slutet av 2021 gjort gällande att svenska myndigheter och kommuner kidnappar muslimska barn och gör dem till kristna. Efter ett videoklipp om att socialtjänsten påstods bedriva systematisk barnhandel blev viralt den 19 januari fick budskapen en massiv spridning i arabiska medier.

Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, såg att det fanns en koordinering bakom agerandet och spårade de ursprungliga uppgifterna till utländska medieplattformar med intresse av att sprida den här bilden av Sverige. Kampanjen som innehöll uppmaningar till våld och indirekta hot om terror klassificerades av MPF som otillbörlig informationsverksamhet riktad mot Sverige. MPF informerade andra myndigheter och berättade öppet för medierna om sina slutsatser.

Eko i internationell press

Att ett land grundat en myndighet för psykologiskt försvar gav genklang i internationella medier. Vad var detta för något? Hur ska ni lyckas med det här, frågade sig journalister från tidningar som New York Times och The Guardian.

”Sverige återvänder till kalla krigets taktik för att besegra fake news”, löd rubriken till en lång artikel i The Guardian.

”Den internationella pressen ville veta vad ett psykologiskt försvar betyder. I stort sett inget annat land har en sådan särskild myndighet”, säger Magnus Hjort, avdelningschef och ställföreträdande myndighetschef och förklarar att i andra länder ligger den här typen av hantering av strategisk kommunikation hos motsvarande statsrådsberedningen eller inom underrättelsetjänsten.

Behovet av ett ”psykologiskt försvar” i Sverige beskrevs i The Guardian mot bakgrund av riskerna för främmande makters inblandning i det svenska valet och oron för rysk aggression mot Ukraina. Då var det fortfarande knappt tre veckor kvar till ryssarnas invasion av Ukraina.

”När kriget bryter ut den 24 februari går vi in i en särskild organisation. Naturligtvis ökar vårt fokus då på Ryssland, som av förklarliga skäl intar en särställning i vårt arbete. Samtidigt följer vi naturligtvis de fortsatta påverkansförsöken mot Sverige gällande socialtjänsterna, som är ett narrativ som fortfarande finns kvar. Vi har också täckning på andra aktörer”, säger Magnus Hjort.

Behov av psykologiskt försvar

‍Det var den förra regeringen som såg ett behov av att ha en egen myndighet för psykologiskt försvar och därför valde att bryta ut den delen av verksamheten ur Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Huvudsekreterare i den statliga utredning som låg till grund för bildandet av Myndigheten för psykologiskt försvar var Magnus Hjort som hunnit med många olika positioner inom den svenska förvaltningen, däribland som analytiker på Försvarshögskolan och utredare inom säkerhetsområdet.

”Efter att ha jobbat ett tag i i utredningen såg jag att verksamheten skulle tjäna på att förstärkas, ge den en tydligare profil och ett större stöd. Vår GD hamnar på samma nivå som andra myndigheters GD:ar, och höjer på så vis statusen på verksamheten.”

I över 50 år hade Sverige särskilda myndigheter för psykologiskt försvar. Först Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar och sedan Styrelsen för psykologiskt försvar som lades ner 2008 och efterträddes av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Samtidigt dog begreppet psykologiskt försvar ut i statsapparaten.

”De föregående myndigheterna, som Styrelsen för psykologiskt försvar, hade till skillnad mot oss inget framträdande uppdrag i fredstid. Fokus låg helt på krigsorganisationen och att finansiera forskning på området. Vi har däremot ett uppdrag i både fred och i krig.”

Det tillkommande uppdrag som Myndigheten för psykologiskt försvar har i krig lyder så här:

”Om Sverige är i krig eller krigsfara ska myndigheten dessutom kunna stödja regeringen och föreslå åtgärder inom sitt verksamhetsområde som har till syfte att minska en potentiell angripares förmåga och intention till angrepp.”

Påverkan via sociala medier

”Det som hänt är att sociala medier blivit en sådan stor kraft i fredstid och som utnyttjas av auktoritära stater i propagandasyfte för att påverka beslut i en viss riktning och för att bilda opinion som gynnar dem. Visst förekom propaganda under kalla kriget, men sociala medier fanns inte och det har blivit ett effektivt vapen för att agera och påverka opinionen”, säger Magnus Hjort.

Inte sällan framförs hot och åsikter helt öppet, med öppna avsändare. Det kan komma från ambassader och konsulat, och ibland direkt från presidenter. Falska Twitterkonton och webbplatser är också användbara medel för att utöva påverkan. Med Rysslands annektering av Krimhalvön och det dolda kriget i Donbasregionen 2014 förändrades i ett slag säkerhetsläget i Europa, fastän det var först med Rysslands invasionskrig i Ukraina med start den 24 februari i år som Putin visade sina egentliga avsikter och hur långt han var beredd att gå.

Och ett av medlen för att uppnå sina mål var att styra informationen, förstås internt via egna nationella medier, men också i Väst.

”Information används av Ryssland som en integrerad del av krigföringen. Narrativet är att Ukraina styrs av nazister och att landet inte har något existensberättigande som nation. Och allt är västvärldens och USA:s fel. Man skyller på att utvecklingen i ockuperade områden är Ukrainas fel och att Ryssland räddar medborgarna där. Det är så Kreml försöker motivera det krig som nu pågår.”

Kriget har inneburit att Magnus Hjort och hans cirka 50 kollegor på myndigheten kunnat studera hur Ryssland agerar, men även hur den andra parten, Ukraina, bemöter propagandan från Ryssland.

Ryska försök i Natodebatten

”Naturligtvis gjordes försök att påverka Natodebatten, men det var föga framgångsrikt. Dels var den ryska propagandaapparaten genom kriget upptagen på annat håll, dels hade de ryska narrativen svårt att få genomslag i den svenska opinionen”, säger han.

Myndighetens roll är i huvudsak att ge stöd. I fallet Ryssland handlar det om att ge regeringen en lägesbild och förklara det som pågår.

Magnus Hjort beskriver MPF som en kunskaps- och analysmyndighet, som dessutom bedriver utbildning och forskning kring hur auktoritära stater använder information som vapen. Myndigheten tittar bara på främmande makters agerande, och inte på vad svenskar har för sig i sitt eget land.

”Jag tror att vi har bidragit till att skapa en ökad medvetenhet i svenska samhället om säkerhetsläget. Vi är bättre förberedda än tidigare. Det gäller både myndigheter, organisationer och den svenska befolkningen”, säger Magnus Hjort och exemplifierar med annonskampanjen ”Bli inte lurad” som ville varna svenskar för att inte bli en del av främmande makters vilseledande uppgifter.

Svenskarnas beredskap

Han bedömer att svenskarnas beredskap för att bidra till totalförsvaret är förhållandevis god och hänvisar till att Sverige historiskt haft goda siffror vad gäller försvarsviljan.

”Vi har en hyggligt välutbildad befolkning, och det är många som bidrar till att förstärka kunskap och medvetenhet om de hot vi står inför och hur det moderna medielandskapet ser ut. Vi har höga värden för tillit, och en fristående myndighet för psykologiskt försvar”, säger han och fortsätter:

”Men vi behöver kontinuerligt slå vakt om vår demokrati, yttrandefrihet och pluralism. Vi är nu i ett svårare säkerhetsläge och saker kan inträffa. Vi behöver tillsammans stärka vår förmåga och bygga det här samhället tillsammans. Och vi behöver utveckla myndigheternas samverkansförmåga.”

Samma dag som den här intervjun görs presenterar överbefälhavaren Micael Bydén militärens råd till regeringen om hur Försvarsmakten behöver utvecklas framöver. I en kommentar säger ÖB att vi i Sverige har en praktisk och mental resa framför oss både militärt och politiskt.

Hur ser du på vår mentala beredskap utifrån ditt professionella perspektiv?

”Sverige har stått utanför försvarsallianser under mycket lång tid. Alliansfriheten har varit betraktats som något gott. Nu ska vi bli medlemmar i försvarsalliansen Nato och ska se det som något gott, vilket naturligtvis kan innebära en mental omställning för en del. Vi kommer att medverka i en mängd strukturer i Nato och det är ett stort arbete som ligger framför oss.”

”Jag tror att det har gått smidigare än väntat. Det mentala motståndet kanske inte blir så stort som man tror. Men det är kanske något vi får se hur det faktiskt ser ut i våra kommande opinionsundersökningar”, säger Magnus Hjort.