"Ryssland utnyttjar västländernas konflikträdsla och brist på beslutsamhet"

Varför agerar Ryssland som de gör just nu mot Ukraina?
‍– De har åtminstone två uttalade målsättningar. Dels har Ryssland som mål att säkerställa sitt inflytande i Ukraina och dess politiska framtid eftersom Ukraina är centralt ur ett ryskt säkerhetspolitiskt perspektiv. Dels handlar det om en önskan att etablera en ny världsordning.

Enligt Oscar Jonsson vill Ryssland och Putin inrätta ett slags stormaktsveto mot mindre stater och framförallt deras grannländer. Det är en hållning som går rakt emot folkrättens idé om suveräna staters rätt till självbestämmande, liksom Natos stadgar som ger alla stater rätt att söka medlemskap i alliansen.

Ryssland bättre rustat än någonsin

Oscar Jonsson nämner tre huvudsakliga förklaringar till varför Ryssland väljer att agera just nu. Den första har sin bakgrund i historien:

– Ukraina har alltid varit oerhört viktigt för Ryssland. Från Rysslands födelse på 800-talet till annekteringen av Krim 2014 såg länderna varandra som brödrafolk, med en gemensam historia, kultur och ofta politik.

En annan förklaring finns enligt Oscar Jonsson i exemplets makt. Ryssland vill i största möjliga mån undvika att ett land i deras närområde framgångsrikt lyckas med en folklig revolt mot en korrupt diktator och rör sig i en mer demokratisk riktning.

Den tredje och sista förklaringen är att Ryssland nu är bättre rustat än någonsin – såväl militärt som ekonomiskt och politiskt. Styrkebalansen kommer dock vara sämre om fem år.

– Från rysk synvinkel är förutsättningarna att ”göra något åt Ukraina” bättre än på mycket länge. Den militära upprustningen har pågått i flera år, ekonomin är stark tack vare ett högt oljepris och Putin har säkrat sin makt genom att förtrycka oppositionen och ändra konstitutionen.

Sanktioner blir inte avgörande

Under de senaste veckorna har det spekulerats i hur väst,med USA i spetsen, skulle kunna bidra till att kyla ner den upphettade konflikten i Ukraina. Tänkbara motåtgärder är militära utfästelser och ekonomiska sanktioner mot Ryssland, men Oscar Jonsson är skeptisk till att de skulle ha någon större effekt.

– Väst har hittills visat att de inte kommer att agera militärt om Ryssland väljer att ytterligare invadera Ukraina. Den hållningen torde inte ändras, säger Oscar Jonsson och drar slutsatsen att ett eventuellt utökat krig skulle ha en given utgång.

– Utan stöd från väst är styrkeförhållandet länderna emellan så pass ojämnt att frågan inte är om, utan när, Ryssland skulle vinna ett krig. Ukrainska armén skulle bli besegrade på veckor, även om de inte skulle ge upp så snabbt.

Några ekonomiska sanktioner tror han inte heller kommer få en avgörande effekt.

– Av allt att döma räknar den ryska ledningen med att sanktioner inte blir avgörande. Det var de inte heller i samband med den första invasionen av Ukraina år 2014. Den ryska kalkylen är att väst inte är beredda att lida ekonomiskt för Ukraina, medan de själva ser Ukraina som så pass viktigt att de är redo att ta en ekonomisk smäll för att uppnå sina mål.

Gränsen mellan krig och fred suddas ut 

I boken The Russian Understanding of War: Blurring the Lines between War and Peace beskriver Oscar Jonsson Rysslands syn på krigföring ur ett historiskt perspektiv och konstaterar att den förändrats markant bara på tio år. Från att förr ha sett krig uteslutande i termer av väpnat våld, till att i allt högre utsträckning även omfatta det icke-militära.

Hur skulle du beskriva Rysslands syn på krigföring?
– Det militära är på inget sätt oviktigt för Ryssland idag. Deras försvarsbudget har legat på en väldigt hög nivå i flera år och de är idag bättre rustade militärt än någonsin. Men vad som har hänt det senaste decenniet är att ryska militärteoretiker helt plötsligt talar om icke-militäramedel som minst lika viktiga som de militära, ibland till och med betydligt viktigare.

Det är enligt Oscar Jonsson en enkel kalkyl som ligger bakom Rysslands nya hållning.

– De har helt enkelt insett att informationspåverkan ger dem större möjligheter att allvarligt skada väst än vad stridsvagnar och artilleripjäser skulle göra.

För att förklara varför Ryssland gjort den kalkylen hänvisar han till Friedrich Engels, som hävdade att krigets karaktär förändras med ekonomins karaktär. År 2008 var företag som Gazprom, Exxon Mobile och China Petrol några av världens största. Idag heter de istället Apple, Google och Facebook.

– Algoritmerna bland dessa plattformar styr i hög utsträckning hur vi förstår världen idag. Deras värde kommer från att de effektivt förändrar folks beteende. Ryska militärstrateger har förstått och anpassat sig efter det och kriget utspelar sig också i den digitala domänen. Det är därför vi ser ryska trollfabriker pumpa ut miljontals tweets, hashtags och annat med hjälp av fejkade konton.

”Rysk militär redan framgångsrik”

Trots ökat fokus på påverkansoperationer, cyberkrigföring och trollfabriker vill Oscar Jonsson understryka att Rysslands militära förmåga inte ska underskattas. Sedan Vladimir Putin tog makten 2000 har Ryssland kontinuerligt byggt ut sin militära förmåga och efter annekteringen av Krim 2014 tog upprustningen ny fart. Försvarsbudgeten beskriver han som skyhög i jämförelse med europeiska.

Med ökade försvarsanslag har Ryssland medvetet reformerat hela sin väpnade styrka, deltagit i skarpa operationer i både Syrien och Ukraina, och samtidigt genomfört storskaliga och komplexa övningar som byggt rätt förmåga för en ny invasion av Ukraina, enligt Oscar Jonsson.

Upprustningen sägs också ha ett starkt symboliskt värde för Ryssland. Putin vill återetablera Ryssland som en stormakt och en stark militär är avgörande för att nå dit. Men Oscar Jonsson påminner om att den ryska militären redan visat sig vara ett väldigt effektiv instrument.

– Ryssland har genomfört framgångsrika militäraoperationer både i Syrien och Ukraina, men nu fungerar det militära instrumentet också som påverkansmedel. Väst har redan börjat diskutera eftergifter för att undvika en ny invasion av Ukraina, trots att Ryssland inte egentligen gjort något ännu. Ryssland utnyttjar västländernas obekvämhet inför konflikter och vinner fördelar bara genom att visa upp sin militära förmåga.

Föreslår svenskt säkerhetsråd

Under de senaste månaderna har Ryssland inte bara trappat upp konflikten i Ukraina, utan även höjt retoriken gentemot andra stater i deras närområde. Här är Sverige inget undantag; så sent som i november 2021 ritade en rysk officer upp anfallsplaner mot Baltikum och Gotland i rysk tv.

Enligt Oscar Jonsson ska inslaget ses som ett sätt att från rysk sida förlöjliga de som varnar för en invasion, samtidigt som det fungerar som ett slags förtäckt hot.

– Trots det tror jag att vi behöver titta ännu mer på hur Sverige kan vara relevanta i en konflikt i vårt närområde, snarare än hur vi skulle hantera en rysk invasion på svensk mark.

Oscar Jonsson tror också att det finns mer att göra från svenskt håll för att bättre stå emot rysk icke-militär påverkan. Han pekar på hur Ryssland effektivt utnyttjar andra länders avsaknad av handlingskraft och varnar för att vi i Sverige hanterar påverkansoperationer väldigt reaktivt och isolerat efter område.

– Jag har länge argumenterat för ett svenskt säkerhetsråd. En instans med ansvar för att samordna svensk säkerhetspolitiks alla dimensioner och som tar emot informationsflödet från de olika myndigheterna, snarare än att exempelvis informationshot bara bemöts i informationsarenan.