Regeringen har beslutat om och lagt fram en totalförsvarsproposition för 2025-2030
En skyndsam förmågetillväxt och förstärkning av det militära försvaret och totalförsvaret – det är ambitionen med regeringens totalförsvarsproposition som presenterades idag. Bland annat ska krigsorganisationen växa från dagens 88 000 till 130 000, fyra brigader utspridda från norr till söder ska stå klara och både förmågan till luftvärn och långräckviddig bekämpning ska förstärkas.
”Det är fara i dröjsmål” var en fras som både försvarsminister Pål Jonson och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin yttrade vid regeringens presskonferens där totalförsvarspropositionen presenterades. Båda ministrarna betonade att det är bråttom. En snabb förmågetillväxt och utbyggnad av totalförsvaret anses kritiskt för Sveriges försvarsförmåga till följd av det försämrade säkerhetsläget i vårt närområde, och det är vad regeringen ämnar uppnå med sitt förslag.
Beskrivningen av den säkerhetspolitiska verkligheten vi förhåller oss till var som väntat snarlik vad NATO genom en kommuniké kommunicerade efter toppmötet i Washington tidigare i juli. Rysslands invasion av Ukraina kombinerat med tilltagande och mer precisa hybridattacker och sabotage mot övriga Europa hotar vår säkerhet. Redan 2030 kan Ryssland dessutom ha byggt upp tillräcklig förmåga för att kunna angripa ett NATO-land, det sa tyska underrättelsetjänsten BND:s chef Bruno Kahl i måndags, vilket bland annat SvD rapporterat om. Samtidigt tar propositionen, i likhet med försvarsberedningens slutrapport, i flera aspekter avstamp i lärdomar hämtade från Ukraina. Bland annat reflekteras det i uttalade behovet av att stärka den militära förmågan att försvara Sverige från luftburna hot, samt det civila försvarets förmåga att från dag ett kunna ställa om och mobilisera samhällets samlade motståndskraft.
Inga väsentliga skillnader från försvarsberedningens slutrapport
Pål Jonsson var tydlig med att regeringen i så stor utsträckning som möjligt eftersträvat att följa försvarsberedningens linje som de satte upp i sin slutrapport. En av de få skillnaderna som finns anges vara tidsramen för när värnpliktskullen ska uppgå till 12 000, vilket justerats från år 2032 till någon gång mellan år 2032 och 2035. Den tydligaste skillnaden är dock att man inte avser upprätta ett nytt fältförband i Norrland (Norrlands Infanteriregemente), ett beslut som dock är i linje med Överbefälhavarens militära råd som snarare betonat just behovet av att fokusera på brigaderna, enligt Pål Jonson. Just frågan om ett nytt förband i Norrland kan samtidigt bli en av de frågor som påverkas av innehållet i NATO:s Capability List (efterfrågade förmågor hos alliansens olika medlemmar). När Sverige sedan inträdet i NATO nu ingår i en gemensam försvarsplanering med våra allierade är det alltså inte enbart de nationella behoven som styr, utan även vilken roll vi ska spela i alliansens gemensamma försvar.
Konkreta åtgärder för att stärka försvarsförmågan
Ett antal konkreta åtgärder som lyftes fram vid regeringens pressträff vad avser att stärka det militära försvarets förmåga var:
- Krigsorganisationen växer från 88 000 till 130 000 till år 2035
- Fyra brigader ska vara färdigställda till 2030 (i Boden, Revinge, Skövde och Stockholm)
- Värnpliktskullarna ska växa till ca 12 000 per år till någon gång mellan 2032 och 2035
- Ökad repetitionsverksamhet för pliktpersonal
- Renovering av hela beståndet av CV90
- Anskaffning av ammunition, reservdelar och annan materiel som ökar uthålligheten
- Särskild satsning på luftvärnsförmågan - dels genom att två luftvärnsbataljoner ska vara färdigställda och operativa i krigsorganisationen till 2030, dels genom att luftvärnsförmåga tillförs till marinen, dels genom utveckling och anskaffning av nya system för drönarförsvar
- Uppgradering av Visby-korvetterna (de tillförs bland annat luftvärnsförmåga)
- Anskaffning av nya ytstridsfartyg (Luleå-klass)
- Anskaffning av nya Archerpjäser
- Införande av JAS 39E (inledningsvis på tre divisioner)
- Anskaffning av tre S106 Global Eye
- Anskaffning av 16 nya Blackhawks-helikoptrar
- Medel för anskaffning av flera olika sorters robotar och raketartilleri finns avdelat för att stärka förmågan till långräckviddig bekämpning
- Anskaffning drönare och patrullrobotar (bestyckade drönare) ska ske
- Rymdförmågan ska öka, bland annat genom att förstärka förmågan att skicka upp satelliter. Totalt investeras en miljard, bland annat i Esrange.
- Sensorkedjan ska moderniseras och integreras med NATO:s IAMD (Integrated Air and Missile Defence) system
