ÖB vill se snabbare upprustning av försvaret

Det var i tisdags den 1 november som ÖB Micael Bydén överlämnade de militära råd till regeringen om hur Försvarsmakten bör utvecklas fram till 2035 för att nå maximal försvarskraft.

För att stärka försvarsförmågan föreslår överbefälhavaren bland annat att mängden omedelbart tillgängliga förband ökar, ny materiel tillförs till samtliga stridskrafter, värnpliktsvolymen ökar och att krigsorganisationen blir större. Överbefälhavaren konstaterar också att de politiska besluten måste fattas i snabb takt för att inte fördröja tillväxten av den operativa kapaciteten.

”Nu är det viktigt med politisk beredskap för att fatta nödvändiga beslut. Försvarsmakten behöver en justering av den politiska inriktningen senast till årsskiftet 2023/2024”, säger Micael Bydén i ett pressmeddelande.

Exempel på omedelbara åtgärder som behöver påbörjas när medlemskapet i Nato är klart är ett förstärkt luft- och robotförsvar som är integrerat med Nato. Exempelvis Finland har tillsammans med 14 andra Nato- och EU-länder tagit ett första steg i den riktningen genom att underteckna avsiktsförklaringen European Shield Initiative. Frågan ligger för närvarande på regeringens bord.

Enligt Försvarsmakten bör Sverige tidigt även erbjuda Nato att ställa stridsflyg under Natobefäl, genom förmågor till incidentberedskap i luften. Sjöstridskrafter bör erbjudas till alliansens stående maritima styrkor och svenska arméstridskrafter bör erbjudas till alliansens multinationella styrkor i till exempel Baltikum. Dessutom så anser Försvarsmakten att Sverige bör etableras som ett basområde för allierade mark-, flyg- och marinstridskrafter.

Samtidigt som Natoanpassningen genomförs ska försvaret växa till motsvarande två procent av BNP. Tvåprocentsmålet bedöms kunna nås redan 2026 i stället för 2028, främst beroende på det ekonomiska läget, inflationen och ökade kostnader på exempelvis försvarsmateriel.

I en kommentar till ÖB:s militära råd säger Robert Limmergård, generalsekreterare för Säkerhets- och försvarsföretagen, SOFF, till Teknik- och Säkerhetsforum:

”Överbefälhavarens råd avseende förmågeutveckling är mycket intressanta. Inte minst nya förmågor inom rymd, obemannade system och additiv tillverkning liksom inom digitaliseringen. Från företag och bransch finns naturligen en vilja av att bidra till utvecklingen framåt.”

Upprustningen och utbyggnaden av försvaret kommer att skapa möjligheter för Saab, skriver SvD som intervjuat Micael Johansson, Saabs vd.

”Det finns en långsiktighet och det är positivt. På alla områden ligger det mycket pengar i materielanskaffning. Förutsättningarna för Saab att växa har aldrig varit bättre än de är nu”, säger Micael Johansson till SvD.

Han anser dessutom att det går att korta tiden mellan politiskt beslut och upphandling.

”Vi kan nog också minska ledtiderna. Det går säkert att minska med 30–50 procent, säger han.

De efterföljande kommentarerna till ÖB:s militära råd som också presenterades på en presskonferens präglades av det säkerhetspolitiska läge som Bydén beskrev som mycket allvarligt. Den skärpta hotbilden som en följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina i kombination med Sveriges Natointräde medför en stor omställning.

”Vi har haft många, många år med neddragningar, bristande ekonomi och gott om tid. Nu är det omvända världen: ekonomin på plats, ambitionerna är höga – men tiden är begränsad. Och det är inte den enda mentala omställningen, sedan kommer Nato-medlemskapet,” säger Micael Bydén till DN.

Presskommentarerna i övrigt kom mest att handla om att ÖB vill att Sverige går in i Nato utan förbehåll om att ha kärnvapen eller baser på svensk mark. Försvarsminister Pål Jonson ställer sig på ÖB:s sida.

”Jag tycker att vi bör ha samma linje som Finland och det är att man inte går in med en Natoansökan med några typer av förbehåll, sedan har inte jag fått några förfrågningar eller påstötningar vare sig beträffande kärnvapen eller permanenta baser i Sverige. Det är oklokt att begränsa vår säkerhetspolitiska förhandlingsfrihet”, säger Pål Jonson till Dagens industri.

FOI:s forskningsledare och Natoexpert Robert Dalsjö är inne på samma linje:

”Kärnvapen är ett trumfkort i det internationella maktspelet. Finland och Sverige går med i Nato för att få skydd mot Ryssland, som har kärnvapen och ofta hotar med att använda dessa. Utan kärnvapen skulle Nato inte kunna sätta hårt mot hårt mot Ryssland och därför heller inte kunna skydda oss”, säger Robert Dalsjö till SVT Nyheter.

Och han tillägger:

”Ett beslut om att inte tillåta kärnvapen i fredstid skulle kunna uppfattas som undfallenhet mot Ryssland, vilket skulle vara särskilt olyckligt nu när Ryssland bedriver ett angreppskrig för att utplåna en demokratisk europeisk stat och dessutom hotar med kärnvapen.”

Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson Morgan Johansson är däremot kritisk till ÖB:s uttalande som han anser splittrar den tidigare enade Natolinjen i svensk politik.

”Sverige har sagt att vi skulle ha ett förbehåll som sa att vi inte ville ha kärnvapen på svensk mark. Det var ett väldigt viktigt besked till svenska folket i våras och jag tycker att det beskedet ska stå fast. Regeringen måste klargöra att det man sa då till svenska folket gäller nu också”, säger Morgan Johansson till SVT.

Expressens ledarskribent Linda Jerneck anser att regeringen bör ha ett så stort manöverutrymme som möjligt om Sverige skulle stå inför ett akut krigshot:

”Att hålla öppet för att Nato kan bygga upp baser i Sverige skulle också göra avskräckningen för hela Norden mer trovärdig. Sveriges territorium ger alliansen strategiskt djup i försvaret av både Finland, Arktis och Baltikum. Dessutom – att ha Natosoldater på plats i Sverige skulle öka tröskeln för ett eventuellt ryskt angrepp. Då skulle hela Nato dras in i en konflikt direkt.”

”Vi ska vara tacksamma om Nato vill bygga baser hos oss. Måtte politiker på båda sidor blockgränsen inse det”, avslutar Jerneck.

‍