Kamp om EU-pengar till ammunition

Flera initiativ har tagits för att stötta Ukraina med nödvändig ammunition i kriget mot Ryssland, däribland EU som gett löften om en miljon 155 millimeters artillerigranater senast i mars 2024. I mitten av november hade dock endast 300 000 granater kunnat levereras och det är oklart om målet kan uppnås, vilket DN rapporterat om.

Ytterligare en effekt av EU:s vilja att kunna möta Ukrainas behov av ammunition är EU:s ASAP-fond, som beslutades om av EU-länderna i somras och står för The Act in Support of Ammunition Production. ASAP är fyndigt nog också förkortningen för as soon as possible – det är som bekant bråttom att förse Ukraina med ammunition.  

Samtidigt är ASAP en satsning som syftar till att öka EU:s samlade produktionskapacitet av ammunition så att EU:s medlemsländer ska kunna fylla på sina egna lager av ammunition.

‍

Tömda lager

”Medlemsländerna har i stort sett tömt sina lager för att bistå Ukraina. När ammunition tillverkat direkt under ASAP-instrumentet kan levereras är i dagsläget oklart”, säger Magnus Lewis Olsson, senior rådgivare och ansvarig för Nato- och EU-relationer på försvarskoncernen Saab.

‍

Den ammunitionstillverkande industrin i Europa har redan före ASAP tillkom snabbat på produktionstakten, påpekar Magnus Lewis-Olsson,och gör det fortfarande successivt i en miljö med ökade försvarsanslag i samtliga europeiska länder. Medlemsländerna har som målsättning att uppnå minst 2 procent av BNP för försvarsanslagen, inte minst för att kriget i Ukraina ytterligare har accentuerat vikten av en starkare totalförsvarsförmåga inom Europa.

På luciadagen var det sista dagen för företag inom den europeiska försvarsindustrin att ansöka om investeringsbidrag ur EU:s ASAP-fond, som tillkommit för att öka produktionen av ammunition till stöd för Ukraina och för medlemsländernas egen försörjningstrygghet. ASAP möjliggör extra finansiellt stöd för att försvarsindustrin lättare ska kunna öka sin produktion av efterfrågad materiel, i huvudsak ammunition och robotar.

‍

Unikt instrument

“ASAP är ett unikt instrument som kan hjälpa Europa att modernisera sin produktionsapparat och stärka sin försvarsindustriella förmåga. Sverige är en relativt stor försvarsnation och försvarsindustri är en viktig del av Europas förmågeförsörjning inom området”, säger Magnus Lewis Olsson.  

Det är framför allt företag som redan producerar den materiel som efterfrågas som berörs, men även mindre aktörer som adderar värde i leverantörsleden kan söka stöd.

Fonden uppgår till 500 miljoner euro, det vill säga drygt 5 miljarder kronor, och den täcker mellan 35 till 45 procent av kostnaderna i varje enskilt projekt som ligger mellan 2 och 65 miljoner euro i EU-stöd.

‍

”Vi pratar om ansenliga investeringar som EU stimulerar med fonden. Det kan landa på en sammanlagd investering på uppemot 2 miljarder kronor för de största projekten”, säger Peter Hennel, rådgivare på lednings-och ekonomistabens enhet för internationella materielsamarbeten på FMV.

FMV har på regeringens uppdrag lämnat förslag på ökad produktionskapacitet, bland annat inom ammunitionsområdet.

‍

Även länder kan investera

De resterande 55 till 65 procenten av de totala investeringarna får företagen finansiera på annat sätt. Men det öppnas också för att medlemsländerna på olika sätt ska kunna bidra med finansiering för dessa investeringar hos industrin.

”Det är alltså möjligt att medlemsländerna går in med medel för investeringen. Detta kan göras i form av en anskaffning eller som direktstöd, och vårt huvudspår för ASAP är anskaffningar. Däremot ser vi över möjligheterna att på sikt göra direktinvesteringar kopplat till försörjningssäkerhet. Det förutsätter i så fall någon form av motprestation som exempelvis garanterade volymer och krav på leveranstider”, säger Peter Hennel.

Ansökningarna från försvarsföretagen utvärderas och poängsätts av en grupp oberoende experter som anlitats av EU-kommissionen. Viktiga faktorer för att komma i åtnjutande av stödet är i vilken utsträckning tillverkningskapaciteten ökas och ledtider kortas.

”Signalerna vi får från försvarsindustrin är att det är en kamp om pengarna. En sådan här fond får såklart påverkan på försvarsindustrierna. Om man ökar sin kapacitet och förmåga så påverkar detta hur man positionerar sig på marknaden. Medlemsländerna är också väldigt måna om att på olika sätt försäkra sig om ökad produktionskapacitet, så vi kan utgå från att det finns påstötningar från medlemsländerna gentemot industrin att nyttja den här fonden.”

Hur står sig svensk försvarsindustri i den här konkurrensen?

”Ja, det är ju det som blir intressant att se. Det får vi veta när EU:s arbete med tilldelningen av medel till projektansökningarna är klart”, säger Peter Hennel.

Tilldelningsbeslut sker under första kvartalet 2024. Därefter går EU-kommissionen in i skarpa förhandlingar med företagen eller konsortium av flera företag som har lämnat in en projektansökan tillsammans. Det kan också vara så att medlemsländerna då ska fullfölja löften om medfinansiering till industrin som utlovats i samband med ansökan. Avtal om detta behöver tecknas under andra kvartalet 2024.

För Magnus Lewis Olsson på Saab är oklarheterna flera kring den framtida produktionen av ammunition.

”I nuläget står Europa inför en situation som enligt Nato kräver more, faster and everywhere. När det gäller ASAP, så är det dock fortfarande oklart hur mycket försvarsmateriel som ska produceras, hur länge produktion ska pågå samt hur EU tillsammans med medlemsländerna och i samklang med Nato ska kunna finansiera en adekvat produktion både i tider av krig som i tider av fred. Därtill uppkommer frågor om hur en sådan ökad europeisk förmåga ska upprätthållas på ett hållbart sätt, säger han.

Bedömare inom industrin menar att mycket av den osäkerhet som omgärdar ASAP, inte minst vad som rent konkret blir utfallet av initiativet, handlar om hur de europeiska ländernas efterfrågan kommer att se ut efter det att Ukrainakriget tagit slut.