Internationellt flygsamarbete möjliggjorde förstärkningen av Gotland

Förstärkningen av försvaret på Gotland i mitten av januari uppmärksammades stort av både svenska och internationella medier. På tv-bilder, i tidningsartiklar och i sociala medier sågs Försvarsmakten transportera stora mängder materiel och trupper till ön via såväl färjor som transportflygplan. På sina håll förekom dock uppgifter att planen skulle vara antingen amerikanska eller lyda under NATO-befäl. Det stämmer dock inte.

Svenskar vid rodren

Det plan som användes vid transporten, en Boeing C-17 Globemaster, är visserligen tillverkat i USA, men ägs gemensamt av de länder som ingår i transportflygsamarbetet Strategic Airlift Capability. Sverige har medverkat i samarbetet, som i dagsläget har 12 medlemmar, sedan 2008. Av medlemsländerna – Bulgarien, Estland, Finland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Slovenien, Sverige, Ungern och USA – tillhör merparten NATO, men samarbetet lyder inte under NATO:s befäl.

Faktum är att det förband som ansvarat för insatsen, Heavy Airlift Wing, sedan hösten 2021 leds av den svenske översten Peder Söderström. Dessutom leder den svenske överstelöjtnanten Mikael Tormalm skvadronen Heavy Airlift Squadron, som utgör en av tre skvadroner i förbandet. Svenskarna inom samarbetet tjänstgör normalt i fyra år och tillhör Skaraborgs flygflottilj F7.

Hjälpinsatser under pandemin

Heavy Airlift Wings uppdrag är att agera stöd till såväl nationella uppdrag som NATO-, EU- och FN-ledda operationer, samt vid övningar och humanitära hjälpinsatser. Till några av förbandets senaste uppdrag hör bland annat transport av skyddsutrustning mot covid-19, samt transport av trupper och materiel från Afghanistan.

Förbandet,som förfogar över tre C-17-flygplan, har sin hemmabas i Pápa i Ungern och manskapet på cirka 155 man är fördelat mellan samtliga medlemsländer.

‍