Charlie Weimers (SD): "Sverige har ett unikt utbud av försvarsprodukter av hög kvalité från både små och medelstora företag och stora företag som SAAB, BAE m.fl."

Hur ser du på framtiden för den svenska försvarsindustrin inom ramen för NATO och ett europeiskt försvarssamarbete?

Givet det geopolitiska läget kommer det finnas behöv för en omfattande upprustning under överskådlig tid. Den svenska försvarsindustrin har konkurrenskraftiga produkter och Nato och det europeiska försvarssamarbetet kommer underlätta för försäljning och export. Det kommer enligt min bedömning under nästa mandatperiod goda förutsättningar att få till regelförenklingar av exempelvis miljötillstånd och export på EU-nivå.

På vilka sätt tror du att Sverige kan bidra till att stärka den europeiska försvarsindustrin och därmed den gemensamma säkerheten?

Sverige har ett unikt utbud av försvarsprodukter av hög kvalité från både små och medelstora företag och stora företag som SAAB, BAE m.fl. Därutöver har vi också flera företag som har produkter med dubbla användningsområden vilka också kan bidra till att stärka den europeiska säkerhet. Många av dessa har demonstrerat sitt värde under konflikten i Ukraina och på dessa kommer det finnas stor efterfrågan när nu många länder ökar anslagen till sina försvar.

Hur skulle du vilja se att de medel EU allokerar till försvarsindustrin ska användas (inom ramen för European Defence Fund och initiativ som ASAP)?

Vi vill se en fördelning som baseras på kvalité och pris. Risken är att om andra faktorer används för fördelningen av medel kommer de stora länderna gynnas medan nordiska försvarsföretag missgynnas. Vi måste hitta en balanserad prisnivå som också leder till operativ effekt i förhållande till exempelvis Ryssland som fortfarande kan producera stora mängder artilleriammunition till lägre kostnader.

Vilken roll anser du att innovation och teknologisk utveckling spelar för den svenska och europeiska försvarsindustrin?

Den spelar en avgörande roll. Givet att många västerländska vapensystem nu är aktiva i Ukraina så visar vi fienden delar av vår kapacitet. Det skapar ett ökat behov av vidareutveckling och nya förmågor för att bibehålla övertaget på framtidens slagfält.

Hur kan Sverige balansera sina nationella intressen med behovet av ett starkt europeiskt försvarssamarbete?

Sverige är en nettobetalare och vi måste hitta en balans kring vad vi ger och vad vi får tillbaka. Varje svensk skattekrona som går till EU är en krona som inte läggs på svensk försvarsförmåga. Det är alltså viktigt att de medel som går till att stärka europeisk försvarsindustri också resulterar i ökad produktion. Vi motsätter oss att försvarssamarbetet bli en parallell process till Nato, eller dränera resurser från operativ förmåga.

Hur ser du på den ekonomiska påverkan av den svenska försvarsindustrin på den europeiska marknaden?

Sverige är givet vår storlek en viktig spelare på den europeiska marknaden. Exportsiffrorna för 2022 visar att vi sålde för omkring 13 miljarder kronor på den europeiska marknaden. Givet vårt Natomedlemskap finns det nu god potential öka vår marknadsandel och öka antalet anställda i denna industri.

Vilka utmaningar och möjligheter ser du med avseende på politisk samverkan mellan EU-länderna inom försvarsindustrin?

En risk är att fördelning av EU medel till investeringar i försvarsindustrin politiseras och fördelas utifrån de stora nationernas intressen snarare än företagens möjliga bidrag till försvarsförmåga. Europeiska investeringsbankens (EIB) nuvarande policy förbjuder banken att investera i vapen, ammunition och militär infrastruktur. Detta kommer med stor sannolikhet förändras under nästa mandatperiod. Fjorton länder skickade redan den 17 mars ett brev med krav på att EIB skulle delta med effektivare finansiering av försvarsprojekt.

Hur bör Sverige och EU som helhet hantera de säkerhetspolitiska hot som påverkar försvarsindustrin?

De europeiska länderna måste agera så som den geopolitiska situationens kräver. I den nuvarande situationen måste försvarsindustrins produktion ges företräde framför andra intressen. Exempelvis bör att miljötillstånd och andra byråkratiska processer som förhindrar försvarsindustriella satsningar förenklas alternativt ske parallellt med genomförandet av de nödvändiga investeringar med garantier från staten för investerade belopp om satsningen stoppas av miljöskäl.