Allvarliga och skarpa budskap levererades på Folk och försvar
I skuggan av Rysslands angreppskrig i Ukraina fick årets rikskonferens Folk och försvar i Sälen en sällan skådad medial uppmärksamhet. Teknik- och Säkerhetsforum har vaskat fram det viktigaste ur journalisternas rapportering.
Vid förra årets rikskonferens Folk och försvar beskrev deltagare som att det gick kalla kårar bland åhörarna när Gudrun Persson, Rysslandsexpert och forskningschef vid FOI, varnade för vad Putin stod i färd med att göra. Knappt två månader senare besannades hennes ord då Ryssland angrep Ukraina.
När hon häromdagen, ett år senare, var tillbaka i talarstolen på Folk och försvar som traditionsenligt hålls på Högfjällshotellet i Sälen inledde hon med att återge rubriken på anförandet: ”Fredlig samexistens mellan Europa och Ryssland – är det möjligt?”
”Svaret är mycket enkelt”, sa hon. ”Nej!”
Budskapet som Gudrun Persson sedan förde fram inför ett auditorium fullpackat av journalister, politiker, militärer, forskare, analytiker och andra försvarsengagerade var skarpt och krasst. Termen samexistens, förklarade hon, är ett sovjetiskt påhitt av Stalin som nu återuppväckts i den ryska konstitutionen. Hon fortsatte att berätta att krig och konflikter i Ryssland är ett politiskt maktmedel bland andra för att utöva dominans över grannar och lydstater.
Rysslandsexpertens slutsats är därför att Europa och Nato måste rusta för det värsta, vilket betyder att en direkt konflikt mellan Ryssland och Nato, ett världskrig, inte kan uteslutas.
”En eskalation från rysk sida som gör att det kollektiva väst, oavsett om det är Nato eller någon annan konstellation, hamnar i en situation där man känner att man behöver agera. Då tar det här kriget en helt annan vändning.”
Liknande skarpa tongångar hördes från Sveriges överbefälhavare Micael Bydén. I december hade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg varnat för att Rysslands krig mot Ukraina skulle kunna eskalera till ett storkrig mellan Ryssland och Nato. I en intervju för DN, som i likhet med många andra medier var på plats i Sälen, gjorde ÖB samma bedömning som Natochefen.
”Till de som är förvånade kan jag säga att det är hög tid att vakna upp. För det är precis så det är”, sa Bydén till DN:s reporter som frågade vidare vad som skulle kunna göra att det blir så?
”En eskalation från rysk sida som gör att det kollektiva väst, oavsett om det är Nato eller någon annan konstellation, hamnar i en situation där man känner att man behöver agera. Då tar det här kriget en helt annan vändning.”
”Sedan är bara frågan: när går den röda linjen då? När kommer Ryssland att göra något som skulle kunna vara en attack mot ett Natoland?”
I en intervju för Svd kommenterade ÖB Sveriges egen försvarsförmåga.
”Det är viktigt att vi nu inte drar för stora slutsatser av den ryska dagsformen och på hur man bedriver sitt krig i Ukraina. Det är inte en bra bas för ett robust försvar över tiden, vi behöver något mer stabilt”, säger han och jämför med Sveriges starka försvar under kalla kriget.
Bydén menar att den politiska viljan att få tillbaka ett starkt totalförsvar är tydlig på nationell nivå men konstaterade att hela samhället behöver genomsyras av större beredskap, ner till minsta kommun, och att det behövs tydliga planer på hur man ska agera när elen eller andra samhällsviktiga funktioner slagits ut.
Försvarsmakten ställs nu inför svåra utmaningar och genomgår en snabb förändring.
”Kriget i Ukraina visar tydligt på betydelsen av innovationskraft, försörjningstrygghet och uthållighet. Den försvarsindustri som finns i Sverige är också är en del av vår samlade försvarsförmåga”
”Sverige kommer att vara redo att axla de uppgifter som följer med att vi – en dag – blir medlemmar i Nato. Vi ska då bidra till Alliansens kärnuppgifter: avskräckning och försvar, att förebygga kriser och hantera de kriser om uppstår, samt säkerhetssamarbete. Vi ska ha förmåga och beredskap att försvara vårt land inom ramen för en allians och att försvara hela alliansen. Vi blir samtidigt en del av en allians som har utmaningar i olika riktningar och som upprätthåller ett 360-gradersperspektiv”, sa överbefälhavaren i sitt tal på konferensen.
Dessutom förhandlar Sverige med USA om ett fördjupat samarbete, ett så kallat Defence Cooperation Agreement (DCA), för att lättare och snabbare kunna ta emot amerikanska styrkor i händelse av kris eller krig. Norge har redan ett sådant avtal och Finland och Danmark har inlett förhandlingar om ett.
I ett anförande av Natos överbefälhavare för Europa, Christopher Cavoli, som DN kunde berätta om, varnade han för att framtiden blir tuff och att Sverige går in i Nato i en mycket krävande och dynamisk tid. Han såg Natos rekommenderade nivå på försvarsanslag på 2 procent av BNP som ett golv för fler anslagshöjningar.
Det blir Jens Stoltenberg som får uppgiften att leda samtal inom Nato om att eventuellt höja anslagen. Förhandlingar ska vara klara till Natotoppmötet i Vilnius i sommar.
”Ett av förslagen, som många tycker är rimligt, är att 2 procent inte längre ska vara ett mål utan ett golv. Jag förstår att det kan vara besvärligt för regeringar att finna pengar till det, men dessvärre lever vi i en farlig värld och vi måste trygga freden. Det kostar”, sa Stoltenberg till SvD.
”Vi kan stationerna svenska förband i Baltikum”
Försvarsminister Pål Jonson lovade i sitt tal att regeringen ska gå de svenska försvarsmyndigheterna till mötes och ge dem större handlingsfrihet och flexibilitet men gav samtidigt uttryck för en otålighet över att myndigheterna inte agerat snabbt och innovativt, något han nu förväntar sig:
”När det pågår ett krig i Europa kan det inte vara business as usual. Exceptionella tider kräver exceptionella åtgärder”, slog Pål Jonson fast enligt DN.
I sitt tal lyfte försvarsministern fram den svenska försvarsindustrins vikt:
”Kriget i Ukraina visar tydligt på betydelsen av innovationskraft, försörjningstrygghet och uthållighet. Den försvarsindustri som finns i Sverige är också är en del av vår samlade försvarsförmåga”, sa Pål Jonsson.
Statsminister Ulf Kristersson uppehöll sig i sitt tal på konferensen vid flera ämnen, däribland vad Sverige som Natomedlem kan erbjuda för att fylla in säkerhetshålet i Norden, vilket Nya Wermlands-Tidningen kommenterade på ledarplats:
”Vi kan stationerna svenska förband i Baltikum”, ”… bistå med luftbevakning och incidentberedskap i Östersjöområdet, men även i Svarta havet och Island. För övrigt har Sverige periodvis redan haft spaningsflyg i Polen under Ukrainakriget. Vårt luftvärn blir också avgörande för försvaret av Norden”, citerades Kristersson.
I en intervju för SvD kommenterade chefen för Försvarsmaktens operationsledning generallöjtnant Carl-Johan Edström försvarets möjligheter att leva upp till alla regeringens ambitioner, där bristen på soldater i arméförbanden är ett orosmoment.
”Vi behöver gå från två till fyra brigader enligt den tillväxtplan ÖB kommunicerat med regeringen”, sa Carl-Johan Edström och medgav att det skulle blir svårt att utbilda och skicka större markstyrkor till andra sidan Östersjön med kort varsel.
”Det är ingenting man kan åtgärda på ett år eller två. Det tar tid.”
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg hade inte så mycket nytt att säga om Sveriges Natoansökan utan upprepade vad han sagt tidigare om att han är övertygad om att Turkiet kommer att ratificera Sveriges Natoansökan.
Statsministern Ulf Kristersson uppvisade i sitt tal ett något annat tonläge gentemot Turkiet än tidigare när han uppgav att Sverige ”på alla punkter gjort det vi ska göra”, vilket bland annat Vi i Världen rapporterade om:
”Turkiet har bekräftat att vi har gjort det vi sade att vi skulle göra. Men de säger också att de vill saker som vi inte kan och inte vill ge dem. Nu ligger beslutet hos Turkiet”, uttryckte han vid en frågestund efter sitt tal.
Samtidigt öppnade statsministern för att skicka det svenska artillerisystemet Archer till Ukraina:
”Archer ligger mitt i planeringen. Vid det förra stödpaketet var det inte i topp på Ukrainas önskelista. Archer är och förblir en topprioritering från vår sida”, sa Kristersson, vilket Aftonbladet kunde berätta.
Däremot har Sverige tackat nej till Ukrainas tidigare förfrågan om Jas Gripen-plan, enligt Omni Ekonomi med hänvisning till uppgifter från Kauppalehti. Försvarsminister Pål Jonsson upprepade Sveriges besked på konferensen till den finländska affärstidningen:
”Just nu är det inte aktuellt att ge Gripen till Ukraina”, sa försvarsministern.
”I praktiken kommer Sveriges mentala gräns inte längre gå i Östersjön utan vid Finlands och de baltiska staternas östgräns. Vi måste tänka in dessa länders intressen, geografi och militära förmågor lika mycket som våra egna.”
Vid en pressträff på konferensen med statsministern, försvarsministern och civilförsvarsministern Carl-Oskar Bohlin tillkännagavs att civilplikten ska återinföras, ett uppdrag som Myndigheten för samhällsberedskap, MSB, fått i uppgift att aktivera.
”Det betyder att fler med samhällsviktiga yrken kommer krigsplaceras. I händelse av höjd beredskap har dessa en skyldighet att utföra sin uppgift. I ett första steg är det den kommunala räddningstjänsten som berörs, men efter det kommer man jobba vidare med bredare civilplikt inom fler sektorer”, sa Carl-Oskar Bohlin, enligt Aftonbladets rapportering.
Civilförsvarsministern levererade också nyheten om inrättandet av ett näringslivsråd. Syftet med ett sådant är att fördjupa samarbetet mellan näringslivet och regeringen kring totalförsvaret.
”Det finns behov av att säkra Sveriges försörjningsberedskap. Näringslivet som i vardagen ansvarar för och är en mycket naturlig del av försörjningsflöden, kommer att ha en mycket tydlig uppgift i försörjningsberedskapen i kris och krig och utgör en del av totalförsvaret,” sa Bohlin, vilket SVT kunde berätta om.
Mediernas rapportering från konferensen vittnar om ett stort allvar där den ena skarpa formuleringen levererades efter den andra. Rysslands anfallskrig mot Ukraina kommer för överskådlig tid att ändra förutsättningarna för säkerhet i Europa, konstaterade Aftonbladet i en ledare:
”I praktiken kommer Sveriges mentala gräns inte längre gå i Östersjön utan vid Finlands och de baltiska staternas östgräns. Vi måste tänka in dessa länders intressen, geografi och militära förmågor lika mycket som våra egna.”
Artikeln bygger på en mängd mediers rapportering från konferensen samt på videoupptagningar (Youtube) från konferensen.
