Alice Bah Kuhnke (Mp): "Vi måste säkerställa att EU:s krisberedskap är rustad"

Hur ser du på framtiden för den svenska försvarsindustrin inom ramen för NATO och ett europeiskt försvarssamarbete?

Miljöpartiet menar att i det rådande säkerhetspolitiska läget behöver EU:s medlemsländer stärka sin försvarsindustriella kapacitet, inte minst för att kunna fortsätta stötta Ukraina men även för att fylla sina egna lager. Detta kräver en ökad produktion av framförallt ammunition, men även vapen. Här är svensk industri en viktig aktör. Att stärka produktionen och kapaciteten kräver att vi på mellanstatlig nivå samordnar våra insatser så att de blir så kostnadseffektiva som möjligt. EU och Nato har i detta avseende olika och kompletterande roller.

På vilka sätt tror du att Sverige kan bidra till att stärka den europeiska försvarsindustrin och därmed den gemensamma säkerheten?

Miljöpartiet vill att medlemsländerna ska reformera sina förmågor och förutsättningar för utveckling, upphandling, underhåll och säkra försörjningssystem, inom ett robust EU-ramverk, för att kunna samarbeta mer effektivt och samstämmigt inom försvarsområdet.   Vi tycker också att Sverige ska driva på i EU för skarpare krav på att ammunition som produceras inte ska kunna exporteras vidare okontrollerat.

Hur skulle du vilja se att de medel EU allokerar till försvarsindustrin ska användas (inom ramen för European Defence Fund och initiativ som ASAP)?

För oss är det viktigt att det är tydligt att initiativ som ASAP har målet att stötta Ukraina och fylla på de egna ammunitionslagren. Varje skattekrona som satsas på försvarsindustriella utgifter i EU måste leda till bättre ukrainsk och europeisk försvarsförmåga, inte primärt till större vinster för försvarsindustrin. Det är viktigt att EU-stöd för försvarsindustrin kan komma såväl svenska som andra Europeiska försvarsföretag till del.

Vilken roll anser du att innovation och teknologisk utveckling spelar för den svenska och europeiska försvarsindustrin?

Innovation har en betydande inverkan på samhälle, miljö och ekonomi. Det bör vara en självklar prioritet. Vi vill särskilt se en prioritering av effektiva defensiva vapen som har till uppgift att skydda civilbefolkningen och kritisk infrastruktur. Det är viktigt att tillämpa etiska perspektiv på teknologisk utveckling och att följa utvecklingen för att möta nya och ökade hot från antagonister.

Hur kan Sverige balansera sina nationella intressen med behovet av ett starkt europeiskt försvarssamarbete?

Miljöpartiet vill att EU ska vara den självklara primära arenan för Sverige när det kommer till internationellt samarbete inom försvarsområdet. Vi vill att samarbeten ska ske på mellanstatlig nivå, det vill säga att Sveriges regering och riksdag alltid ska ha sista ordet när det kommer till frågor om Sveriges försvar. Det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet i EU ska vara trovärdigt och pålitligt.  

Det är viktigt att stöd till försvarsindustrier i EU inte ensidigt gynnar vissa länders försvarsindustri på andra länders industriers bekostnad.

På vilket sätt anser du att miljöaspekter och hållbarhet bör integreras i utvecklingen av försvarsindustrin, både i Sverige och Europa?

Svar: Försvarsindustrin måste ta hänsyn till miljöeffekter och energiförbrukning av sin produktion såväl som till sin användningen av produkter. Vi måste säkerställa att EU:s krisberedskap är rustad för att kunna möta olika typer av hot. Allt från krig, klimatförändringar och naturkatastrofer till cyberattacker, våldsbejakande extremism och pandemier.

Hur ser du på den ekonomiska påverkan av den svenska försvarsindustrin på den europeiska marknaden?

Vi bör verka för att innovationer som sker inom försvarsindustrin kommer klimatomställningen och den digitala omställningen till godo, då får den ekonomiska tillväxten i den europeiska försvarsindustrin ett större mervärde. I övrigt är det viktigaste att Europa står enat och samlat bakom Ukraina, och att svensk försvarsindustri kommer till nytta i den kampen. Svensk försvarsindustris roll är framförallt viktig utifrån att säkra viktiga förmågor.  

Vilka utmaningar och möjligheter ser du med avseende på politisk samverkan mellan EU-länderna inom försvarsindustrin?

Det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet i EU ska vara trovärdigt och pålitligt. I nuläget behöver EU:s medlemsländer stärka sin försvarskapacitet på grund av det säkerhetspolitiska läget och detta bör EU bidra till. Det är viktigt att stöd till försvarsindustrier i EU inte ensidigt gynnar vissa länders försvarsindustri på andra länders industriers bekostnad. Samtidigt är det viktigt att EU verkar för att minska de säkerhetspolitiska spänningarna i världen.

Hur bör Sverige och EU som helhet hantera de säkerhetspolitiska hot som påverkar försvarsindustrin?

Dagens säkerhetspolitiska utmaningar är mångfacetterade och varierade i sin natur. I en tid och i ett samhälle som i allt större utsträckning präglas av cyberattacker, angrepp på demokratin och yttrandefriheten, klimatförändringar och pandemier, krävs en ökad krisberedskap och fler satsningar på ett grönt, hållbart och långsiktigt civilt försvar, samtidigt som försvarskapaciteten stärks även militärt. Vi måste säkerställa att EU:s krisberedskap är rustad för att kunna möta olika typer av hot. Allt från krig, klimatförändringar och naturkatastrofer till cyberattacker, våldsbejakande extremism och pandemier men även utmaningar som underrättelsehot och teknikstöld samt risken för sabotage.

‍