FAKTABANK

Ekonomin och kostnaderna

Materielkostnader

Den största andelen av Sveriges försvarsbudget 2023, omkring 51 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Dessa anslag går främst till Försvarsmakten och inkluderar bland annat vidmakthållandet av materiel och anläggningar.

Anskaffning av materiel och anläggningar, som förbudgetåret 2023 motsvarar 28 miljarder kronor, är en egen post som avgör hur mycket pengar framför allt försvarsmyndigheterna kan lägga på att utveckla och anskaffa ny materiel till försvaret.

Visa tabell:

Kostnaderna för försvarsmateriel

Utrustning och system som tillverkas och leverera still försvarsmakter genomgår vanligtvis två övergripande faser. Den inledande fasen är präglad av forskning, utveckling och produktion. I den andra fasen hörleverans, integration, vidmakthållande och avveckling. Varje del är förknippade med vissa kostnader, vilka varierar stort beroende på vilken typ av materiel som avses.

Utveckling och produktion:

  • Tillämpad forskning: De flesta projekt inleds med en forskningsfas där resultatet inom en snar framtid ska kunna tillämpas praktiskt för att lösa ett specifikt problem eller uppgift. Kostnaderna för den här fasen varierar kraftigt från projekt till projekt, och beror i hög grad på beställningens storlek och komplexitet.
  • Demonstratorer: Inom materielutveckling används ofta demonstratorer. Det är ett sätt för att kunna utforska och visa hur forskningen kan tillämpas praktiskt och illustrerar projektets nytta, risker och sårbarheter. Demonstratorer är relativt kostsamma, men brukar innebära stora fördelar för att lyckas driva den tekniska utvecklingen framåt.
  • Utveckling: Efter att för- och nackdelarna i systemet har adresserats påbörjas utvecklingsfasen. Här anpassas utrustningen eller systemet till specifika marknader och till det tillverkande företagets produktionsförutsättningar.
  • Produktion: Efter att den inledande forskningen och utvecklingen är på plats påbörjas produktionen. Parallellt vänder sig tillverkaren ofta till andra potentiella kunder för att kunna planera produktion och leverans av systemet eller utrustningen.

Användning:

  • Integration och leverans: När ny utrustning levereras till en försvarsmakt måste det alltid integreras. Det innebär bland annat det sker utbildning av och övning med nya utrustningen, samt att den anpassas för att fungera ihop med övrig infrastruktur.
  • Operativ förmåga: Efter en lyckad integration har systemet eller utrustningen uppnått vad man kallar operativ förmåga. Det innebär kortfattat att utrustningen kan används ute på förbanden. Kostnader som förknippas till den här fasen är främst underhåll och vidmakthållande, samt förmågehöjande utveckling eller vidareutveckling. I ett systems livslängd är denna fas normalt sett den längsta.
  • Avveckling: När ett system eller utrustning anses vara obsolet, det vill säga av olika anledningar föråldrad, avvecklas den. Eftersom försvarsmateriel – särskilt vapensystem eller ammunition – förknippas med stora risker krävs en gedigen avveckling som minimerar påverkan på miljö och hälsa. Avvecklingen sker genom antingen överlåtelse, försäljning, återvinning eller destruktion.

Materielkostnader per försvarsgren och funktion

Sveriges Försvarsmakt består av de treförsvarsgrenarna armén, marinen och flygvapnet. Utöver försvarsgrenarna finnsäven funktionerna operativ ledning, logistik och stödfunktioner. Kostnader för materielförsörjning bland dessa grenar och funktioner fördelas enligt följande.

Totalt

Utfall av investeringar (miljoner kronor) fördelat på anskaffning och vidmakthållande

Anskaffning

Vidmakthållande

Objektsgrupp
2020
2021
2022
2020
2021
2022
Summa utgifter
15 434
18 388
25 105
8 313
8 077
18 814

Källa: Försvarsmaktens årsredovisning 2022, bilaga 1 och 2.

Armén

Utfall av investeringar (miljoner kronor) fördelat på anskaffning och vidmakthållande

Anskaffning

Vidmakthållande

Objektsgrupp
2020
2021
2022
2020
2021
2022
Arméstridskrafter
4 544
6 721
8 343
1 012
1 802
3 119

Källa: Försvarsmaktens årsredovisning 2022, bilaga 1 och 2.

År 2022 fanns bland de viktigare beställningarna anskaffning av

  • Renoverade stridsfordon 90 och stridsvagn 122
  • Ammunition, ytterligare granatkastarbandvagnar, splitterskyddade bandvagnar och pansarterrängbilar har tidigarelagts inom ramen för den forcerade anskaffningen
  • Ett nytt eldhandvapensystem till hela försvarsmakten

Marinen

Utfall av investeringar (miljoner kronor) fördelat på anskaffning och vidmakthållande

Anskaffning

Vidmakthållande

Objektsgrupp
2020
2021
2022
2020
2021
2022
Marinstridskrafter
1 998
4 310
4 209
968
1 108
2 209

Källa: Försvarsmaktens årsredovisning 2022, bilaga 1 och 2.

Flygvapnet

Utfall av investeringar (miljoner kronor) fördelat på anskaffning och vidmakthållande

Anskaffning

Vidmakthållande

Objektsgrupp
2020
2021
2022
2020
2021
2022
Flygstridskrafter
5 728
4 175
6 526
2 199
1 920
4 586

Källa: Försvarsmaktens årsredovisning 2022, bilaga 1 och 2.

År 2022 rör de viktigare beställningarna

  • Två spaningsradarflygplan (S 106, Global Eye) för leverans 2026 respektive 2027
  • Uppgradering av JAS 39C/D för utökad förmåga och livslängd

Operativ ledning

Utfall av investeringar (miljoner kronor) fördelat på anskaffning och vidmakthållande

Anskaffning

Vidmakthållande

Objektsgrupp
2020
2021
2022
2020
2021
2022
Operativ ledning
1 191
1 132
975
1 254
1 236
4 514

Källa: Försvarsmaktens årsredovisning 2022, bilaga 1 och 2.

År 2022 fanns bland de viktigare beställningarna

  • Materiel och materielnära tjänster inom Försvarets telenät (FTN)
  • Modifiering av Multifunctional Information DistributionSystem Block Upgrade 2 (MIDS BU2)
  • Säkra gemensamma system och komponenter för att bibehålla, omsätta och utöka förmågan bl.a. för Video Tele Conferencing (VTC), kortterminaler för inloggning i IT-system Hemligt (H) och Kvalificerat hemligt (KH) samt viruskontrollterminaler
  • IT-materiel och IT- system för att öka ledningsförmågan både inom och mellan förband, anläggningar och externa partners/myndigheter

Logistik

Utfall av investeringar (miljoner kronor) fördelat på anskaffning och vidmakthållande

Anskaffning

Vidmakthållande

Objektsgrupp
2020
2021
2022
2020
2021
2022
Logistik
530
1 250
2 630
1 514
770
2 225

Källa: Försvarsmaktens årsredovisning 2022, bilaga 1 och 2.

År 2022 fanns bland viktiga leveranser

  • Tidigarelagda och utökade beställningar avseende lageruppbyggnad av personlig utrustning, livsmedel och läkemedel.
  • Uppbyggnad av lager för ökad försörjningstrygghet avseende drivmedel.

Stödfunktioner

Anskaffning

Vidmakthållande

Objektsgrupp
2020
2021
2022
2020
2021
2022
Stödfunktioner
1 442
749
2 422
1 366
1 241
2 161

Källa: Försvarsmaktens årsredovisning 2022, bilaga 1 och 2.

Viktigare materielrelaterade tjänster är

  • Systemledning
  • Systemstöd
  • Systemsäkerhet

Kostnadseffektivitet i Sveriges största materielprojekt

En av svensk försvarsindustris styrkor är förmågan att ta fram kostnadseffektiva materielsystem. Ett bra exempel på detta är JAS 39 Gripen, som har kallats Sveriges största industriprojekt. Driftkostnaden per flygtimme för JAS Gripen är den lägsta för den här typen av materielsystem, visar en studie av brittiska konsultföretaget IHS Jane's, genomförd på uppdrag av Saab.

JAS Gripen visade sig vara billigast med en kostnad på 4 700 dollar per flygtimme. Det näst billigaste planet kostade 7 000 dollar per flygtimme och det dyraste i jämförelsen hela 31 000 dollar per flygtimme. I studien betonar Janes att beräkningar om kostnad per flygtimme inte går att betrakta som ett facit, men det ger en indikation på hur det förhåller sig.

Källa: Janes Fast JetOperating Costs, 2012 (Kostnaden för F35 baseras på uppskattningar).

F-35 har efter IHS Jane's studie bekräftats vara världens dyraste vapensystem någonsin. JAS 39 Gripens kostnadseffektivitet uppnås bland annat genom att:

  • JAS, som står för jakt, attack och spaning, kan användas för alla dessa syften. Utveckling och underhåll för flera flygplanstyper hade varit dyrare.
  • Gripen är anpassningsbart och kan kompletteras med nyteknologi i takt med att den utvecklas, i stället för att byta ut planen i sin helhet.
  • Vid export av Gripen minskar kostnaderna för det svenska försvaret genom att vara många användare delar på kostnaderna. Gripen uppdateras i tätt samarbete med de länder som använder planet, steg för steg snarare än vid enskilda tillfällen. Det gör att kostnaderna sprids ut över enlång period och det blir lättare för Sveriges försvarsmakt och andra beställare att kontrollera utvecklingskostnaderna.